Vardag?

Bettan ville veta. Jag ska försöka redogöra lite för vad jag gör men det är inte helt enkelt.

Jag timvickar nämligen på Förskolan Pärlan i Rinkeby. Och det har inneburit att jag jobbat två dagar i förra veckan (och sju dagar innan dess) och ska jobba två denna vecka om de inte ber mig att jobba på onsdag också, vilket jag nästan hoppas. Har ännu inte registerat mig på Arbetsförmedlingen, vilket jag borde. Har inte rätt till A-kassa eftersom jag aldrig skrivit in mig där när jag jobbat, men det känns bra också på något vis. Kan nog ändå vara bra att registrera sig som arbetssökande. En 75 % tjänst eller vikariat skulle ju kanske vara det bästa. För att ekonomin ska gå ihop. Har dock inte räknat på det, och folk säger att Pärlan har ont om vikariarier och att man därför nog kan få ganska mycket tid där.
Där spenderar jag tid med stökiga (men sköna) och lugna ungar. Jättefina. Det är svårt och kul på samma gång. Vissa dagar har jag ingen ork alls, andra känns det bara jätteroligt även om barnen löper amok. Så länge jag vet vilka gränser jag ska dra och när man ska vara envis, så är det inte så svårt, mest om man är trött och helst vill gå och gömma sig någonstans.

När jag inte jobbar försöker jag motivera mig att bli klar med Svensk Kyrkohistoria-kursen. Tio sidors PM:et som jag aldrig kom igång med i våras när kursen pågick. Jag har ännu inte skrivit en rad på det, eftersom jag börjar med att repetera genom att skriva av massor med anteckningar. Problemet är bara att det tar en faslig tid eftersom jag är en ganska seg datorskrivare. Ett ineffektivt sätt. Dessutom sätter jag mig sällan med det när jag tänkt göra det. Men jag måste börja någonstans annars känns det omöjligt. Detta skulle jag bland annat gjort en del på idag, men har ännu inte börjat. (Och eftersom jag jobbar i morgon, så kommer jag inte kunna sitta så länge med det även om jag skulle komma igång nu snart.)

Så idag har jag cyklat till Spånga och ätit lunch (jättegod kyckling o sås) med H&M och TH, hämtat Muppy, kört hem och hämtat Mirjam, kört till Willys och handlat, och hem och lastat ur grejerna och hjälp till att få ordning på allt, kört tillbaka Muppy till H&M och hängt lite till där innan jag cyklade hem från Spånga igen. Då åt vi god korvgryta som Jessica lagat. Sen har jag bara hängt med Ingrid (och Ellie lite) fram till att jag satte mig här med intentionen att plugga lite. Hm. När jag är färdig här. Lite...

Nu har jag pratat med Ulli över Skype och mamma ringde samtidigt så nu pratar jag med henne.

En del om helgen som kommer med begravning och födelsedagskalas och allt. Jag vet inte vad jag ska köpa till U. hm... hon har inte sagt vad hon önskar sig till mig än, och det hon sagt till mamma verkar dyrt och svårt.

Och så är jag engagerad som tonårsledare (med två andra) för en liten grupp tonåringar i kyrkan på fredagarna. De var två första gången, och fyra i fredags. Tjejer. Kul!

Veta mer?

Nya tider?

Svårt att veta vad som händer nu. Maktskifte om någon missat.

Läskigt, spännande. Nog ett behov av omrörning i grytan om inte annat.

Helgen i sammanfattning:

FREDAG
Matlagning
Spelkväll på Tonår i Hässelby

LÖRDAG
Två smådeppiga samtal
Ett beslut om begravningsbesök på lördag i nästa vecka
En kul fest att servera på
Trevligt folk att servera med
Fin och bra Matilda i en Muppy "som börjar bli till åren kommen".

SÖNDAG
Predikokrisens slutskede (sista orden lagda)
Predikokris #2 när jag missade skicka mailet till kyrkan för utskrift
En toppen-Ellie som skickade iväg mailet med den dåligt inövade predikan
En Mirjam och en Ellie som besökte min kyrka (ni gjorde mig glad)
En planerad gudstjänst
En predikan
En äldre kvinna
Ett val (fyra) på S:t Jacobi gymnasiet i Vällingby
En bönegrupp
Ett husmöte med festplanering och bön och frustrationer över samhälleliga problem
Ett avgjort val med olika reaktioner

HELA HELGEN
En del med Gud och så

Ny tid.
Ny vecka.

Men allra mest: Just nu.

Liv och inte.

Fick två samtal efter jag sagt att jag skulle sitta med predikan. De ville prata med mig om något jag fått reda på i veckan. Och andra saker med. Blev sammanlagt drygt en timme.

Jag tänker gå på en begravning på lördag om en vecka kl 13.00 i en liten landsortskyrka utanför Trelleborg. Mattias är död. Vi gick i samma klass i tolv år. Ganska lång tid. Och ändå kände jag inte honom så väl. Konstigt det där. Jag tyckte mycket om honom på mellanstadiet, minns jag. Och så var vi ett litet gäng på tre tjejer och två killar i nian som träffades och tittade på film ibland. Minnen finns det några av, vissa riktigt komiska. Efter studenten har vi inte haft någon kontakt alls. Men jag vill gå på begravningsakten. Är ju ändå i Trelleborg, eftersom min syster fyller år på söndagen. Hm. Ja.

Ja, och klockan är mycket nu. Illa.

Teologisk orientering?

You scored as Evangelical Holiness/Wesleyan. You are an evangelical in the Wesleyan tradition. You believe that God's grace enables you to choose to believe in him, even though you yourself are totally depraved. The gift of the Holy Spirit gives you assurance of your salvation, and he also enables you to live the life of obedience to which God has called us. You are influenced heavly by John Wesley and the Methodists. Evangelical Holiness/Wesleyan 82% Emergent/Postmodern 71% Neo orthodox 64% Reformed Evangelical 61% Roman Catholic 54% Charismatic/Pentecostal 50% Classical Liberal 46% Fundamentalist 39% Modern Liberal 25% What's your theological worldview? created with QuizFarm.com

Jag oroade mig ett tag för att skilja mig för mycket från Matilda, och därför aldrig mer kunna prata med henne, men det var ingen fara. Jag känner mig fortfarande trygg i hennes sällskap. Skönt att en gång för alla kunna kategoriseras... Eller? Det är ju inte alltid helt självklart att man exakt vet vad man svarar på. Trivs dock ganska bra med slutresultatet ändå.

Nu? Hoppas bli klar med predikan.

En liten tanke kring...

...att koka ärtsoppa på bönor.

Se inlägg på Huset-bloggen.

Olika saker

Dagens citerade citat:
"Jag vet var de (lediga kvinnorna) finns! På McDonalds i Alvik."
En man i min församling citerade sin brorson när han var sju år och undrade varför hans farbror inte var gift.

Jag och den ogifta kvinnan bredvid mig undrade genast om det inte också då borde finnas ogifta män där...

Nörderkännande #1
Jag har köpt en trippel-DVD med kareoke.

Nörderkännande #2
Jag har provat min trippel-DVD med kareoke.

Gårdagens hjälte?
Otäck hund springer mot Katarina och förskolan hon är ute på promenad med. Katarina blir beskyddare nummer ett och sveper upp de två flickorna (2-3 år gamla) som håller hennes händer i famnen och hoppas att hunden inte kommer att hugga henne i ryggen. Hunden, som nog egentligen inte är SÅ otäck skadar ingen utan springer tillbaka till sin ägare som ursäktar sig. Katarina är skakig.
En av de andra barnskötarna säger att det var lite läskigt, och jag erkänner min hundrädsla. Sedan är jag nära att börja gråta när chocken kommer över mig... Det kunde faktiskt slutat jätteilla. Hoppas bara inte jag överförde rädslan i onödan till flickorna. De fattade nog inte riktigt vad som hände.

Jobb?

Imorgon ska jag vikariera på ett muslimskt dagis som jag var på intervju hos idag. Ni får gärna be att det blir rätt. De har flera sökanden, men behövde en snabbt nu. Jag vill gärna vara där jag gör mest nytta. Det vet jag inte. De ville ha in någon med svenskt ursprung i personalen. Spännande att det är muslimskt.

Får se om jag får vara där sedan, eller om jag hamnar någon annanstans. Jag kanske inte kan jobba med barn. De kanske bara är söta på håll... :) Men jag kommer väl få lära mig att byta blöja i alla fall.

Det känns spännade med kyrkan nu. Jag ska vara ledare på tonårsfredagarna. Utmaning.
Saker på gång lite överallt. Kommer att sakna THS, även om jag kommer ha mitt PM kvar ett tag till. När ska jag ta tag i det?! Knas...

Men nånstans i mitt hjärta hörs en lovsång, och egentligen vill jag hoppa och dansa, men jag tror det räcker med ett tyst jubelrop. Oj, vad jag älskar...

Nu ska jag gå och sova. Gonatt!!

Måste bara säga...

Att lördagen den tolfte augusti fick jag vara med när Tobias gick! Han hade tagit sina första steg på fredagen. Han var så glad. Jag har en liten silent movie med en vandrande pojke. Jag är så tacksam för att jag fick vara med!

Återseenden - om min kyrka

Jag kom till "min" kyrka idag, och vid kyrkkaffet efter gudstjänsten gick jag fram till två sköna äldre damer som jag har fått en god kontakt med och tycker mycket om och så hör jag den ena säga "där kommer min flicka". Åh, vad det kändes bra i mig då! Gång på gång kan man påminnas varför man är där man är. Andra gånger kan man bli frustrerad. Fast så är det nog på många platser.

Vi ska ha en upptaktshelg på Betel nästa vecka där SMU-ledarna ska planera hösten och Lars-Åke W Persson ska hålla i två seminarier för de andra församlingsmedlemmarna som är med. På kvällen ska vi grilla korv. Ska bli mysigt.

Jag ska sätta upp en lapp i kyrkan om att jag behöver en cykel - köpa eller låna. Betydligt lättare att ta sig runt då. Och vinna 40 minuter på söndagarna tur och retur. Det går nämligen minst dubbelt så fort att cykla som att gå till kyrkan, och det är nästan snabbare att cykla än att ta bussen eftersom det nästan tar en kvart att gå till busshållplatsen. Bussen går ändå inte på bra tider på söndagsförmiddagarna.
Så cykel skulle man ha. Och det borde verkligen finnas någon extra cykel någonstans som står oanvänd bland ca 180 personer... Eller tänker jag fel?

En given paus

Inte kanske för att jag behövde det sådär extra. Jag jobbade min sista dag på Nybostrand för i sommar igår. Men plötsligt var det något som sköts upp (och sen inte blev av), och så blev det en paus. En stund av stilla existens. Behövs ibland. Jag tänkte: "Detta vill jag visa alla jag känner" Men ångrade mig: "Nej, här vill jag vara själv..." Och sedan stördes jag av något. Kanske av analyserande tankar. Började söka mer i där jag satt, och plötsligt var det inte samma sak längre... Otålighet fick mig att vilja gå därifrån. Så då gjorde jag det. Men lite av känslan var kvar.

NYBOSTRAND ca 17.15
Ja, stilla. En stund emellan.
Stranden vittnar om det myckna regn som föll i förmiddags.
Överallt i sanden finns det spår. Små små gropar. Kratrar i miniformat.
Bris. Vinden är så tunn att havet inte bär någon våg. Endast en knottrig yta över det brunalgiga vattnet.
Vågorna böjer sig i vattenbrynet, ja nästan formas där,
och bildar tunna ränder i vitt obeständigt skum.
Luften är sval, men inte kall.
Sanden är mörkare än vanligt på grund av fukten som måste sugits ner en bra bit. Eller beror det på att dagsljuset silas genom molntäcket som helt uppfyller skyn? Ibland ser jag solen som en ljusblek cirkel.
Havet skvalpar i järngrått. Molnen är klara, lättsamma på något sätt, och går i blått, vitt, grått och ett litet osäkert mått av lila.
En färja lämnar Trelleborgs hamn mindre än en mil bort. En annan syns där ute.
Segelbåtar, kanske nio stycken väl spridda över havspanoramat. En siktar in sig mot Gislövs hamn.
Fiskmåsarna ser lite övergivna ut där de guppar fram längst strandkanten. Andra är fria, i luften.
Hör jag ljudet av ett segelflyg? Ingenting syns.
Nu har det passerat och är på väg bort igen.

Ja. Som sagt. Ibland vill man visa någon ögonblicken. Men det är inte säkert att ögonblicken är där då. Men ögonblicken kommer man ihåg när man bara letar lite i minnet. Som en gång för kanske fem år sedan då jag gick med pappa på stranden och det var månklart. Månen speglade sig i havsytan. Det var ett ögonblick. Stilla. Gick att dela. Eller den aprildagen 2005 nere vid mälarstranden med snö som höll på att smälta i vårsolen bland fågelkvittret. Stilla. Värdefull ensamhet, men säkert delbar. Finns många ögonblick. Där man existerar, stilla.