Jag kom till "min" kyrka idag, och vid kyrkkaffet efter gudstjänsten gick jag fram till två sköna äldre damer som jag har fått en god kontakt med och tycker mycket om och så hör jag den ena säga "där kommer min flicka". Åh, vad det kändes bra i mig då! Gång på gång kan man påminnas varför man är där man är. Andra gånger kan man bli frustrerad. Fast så är det nog på många platser.
Vi ska ha en upptaktshelg på Betel nästa vecka där SMU-ledarna ska planera hösten och Lars-Åke W Persson ska hålla i två seminarier för de andra församlingsmedlemmarna som är med. På kvällen ska vi grilla korv. Ska bli mysigt.
Jag ska sätta upp en lapp i kyrkan om att jag behöver en cykel - köpa eller låna. Betydligt lättare att ta sig runt då. Och vinna 40 minuter på söndagarna tur och retur. Det går nämligen minst dubbelt så fort att cykla som att gå till kyrkan, och det är nästan snabbare att cykla än att ta bussen eftersom det nästan tar en kvart att gå till busshållplatsen. Bussen går ändå inte på bra tider på söndagsförmiddagarna.
Så cykel skulle man ha. Och det borde verkligen finnas någon extra cykel någonstans som står oanvänd bland ca 180 personer... Eller tänker jag fel?
söndag, augusti 20, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar