Igår var en sån där ljuvligt härlig dag.
Jag konstaterade i fredags att jag skulle ha en jobbfri helg, och finaste Josefine föreslog då att vi skulle ses igår. Jag bestämde med mamma, M och R att jag skulle komma hem till mamma klockan 9 för frukost. Jag lyckades få tag på Anki och kunde låna hennes sommarkort, och sedan gick jag för att äta frukost. Mamma hade dukat upp rena hotellfrukosten, och det var hur mysigt som helst!
Kvart i tio gjorde jag mig i ordning det sista innan avfärd och hoppade sedan på min underbara cykel. I väskan hade jag min fina, cerise regnkappa, eftersom vädret förutspåddes bli regnigt i Malmö. Något spår av regn syntes dock inte till på hela dagen.
Josefine och Ellen var hemma ensamma, eftersom Josef och Lisa jobbade. Vi åt mat, lekte med Ellen, tittade på Up, bakade och åt kladdkaka, pratade, tog en promenad och letade reda på en förskola som Josefine tänker kan bli bra och blev bjudna på våfflor när Lisa (Josefs syster) kom hem. Vi försökte oss också på att spela några omgångar Boggle, men det gick helt enkelt inte att hitta flytet. Vi körde nämligen utan diagonaler, och då blev det jättesvårt. Så vi spelade en omgång Coloretto istället. Jag hade tur. Jag vann.
Plötsligt var klockan nio, och jag insåg att jag borde åka för att inte komma hem alltför sent. Med ett fantastiskt bra flyt lyckades jag springledes byta buss på Södervärn och var i Trelleborg klockan 22.00, 40 minuter efter att bussen lämnat Rosengård. Natten var ljum och stilla. Och jag njöt.
När jag hämtat min cykel från min dolda parkering, cyklade jag iväg genom stan. Jag såg ett par som såg ut som våra trevliga tyska campinggäster, men jag tänkte någon sekund för länge för att hinna hälsa på dem.
Jag ville förlänga den härliga känslan av ljummen nattvind, så jag valde att köra upp om Netto för att ta landsvägen över Gislövs by. Det var ett delvis korkat beslut, eftersom jag inte hade baklyse, och den vägen bitvis är helt oupplyst. Mitt framlyse bestod av en skarp liten ficklampa som jag hängde om handleden och lät luta mot handbromsen. Mycket koncentrerad gav jag mig iväg på äventyr. Det var inte många bilar på vägarna, men ett par av dem jag mötte slog inte av helljuset, så då behövde jag verkligen anstränga mig för att se markeringarna på vägen. Jag oroade mig givetvis mest för de bilar som kom bakifrån, och fick lita på att bakreflexen inte blivit otjänlig.
Väl hemma var mysgrannarna på besök, och jag fick lite utrymme för min uppspelthet. Jag fick ost och kex och ett glas jordgubbsflädersaft, och bara trivdes.
Dagen enda missöde: Remmen på väskan gick av. Det känns lite tråkigt, för jag gillar min väska. Men det var väntat.
Visar inlägg med etikett grannar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett grannar. Visa alla inlägg
söndag, augusti 08, 2010
söndag, mars 21, 2010
Min grannar
Jag är lite ledsen.
Grannarnas grejer börja fylla upp flyttkartonger.
Och jag är så galet tacksam att jag har fått ha dem i lägenheten ovanpå.
De är typ världens bästa grannar.
Från första stund har de stöttat mig i olika små och mindre små saker.
Jag har flera grejer i min lägenhet som jag fick låna (och som jag nu får behålla) när jag flyttade in. De har haft två extrasängar stående i ett gemensamt utrymme som jag har fått låna när som helst, om inte de har behövt dem samtidigt. De har tagit hand om mina blommor när jag har varit iväg, och hjälp mig med saker som jag glömt i all hast. Jag har fått låna deras dammsugare...
De har bjudit upp mig på melodifestivalenkvällar (vad gör man nu en lördagkväll, när MF inte går längre?), erbjudit skjuts in till stan när jag har haft väldigt mycket packning och kört med min cykelnyckel till i Vällingby när jag varit tankspridd.
De har erbjudit mig tillträde för tv-tittande till sin lägenhet när de varit borta några dagar.
Och mycket mer... De är helt enkelt väldigt fina, och jag kommer att sakna att ha dem i huset!
Grannarnas grejer börja fylla upp flyttkartonger.
Och jag är så galet tacksam att jag har fått ha dem i lägenheten ovanpå.
De är typ världens bästa grannar.
Från första stund har de stöttat mig i olika små och mindre små saker.
Jag har flera grejer i min lägenhet som jag fick låna (och som jag nu får behålla) när jag flyttade in. De har haft två extrasängar stående i ett gemensamt utrymme som jag har fått låna när som helst, om inte de har behövt dem samtidigt. De har tagit hand om mina blommor när jag har varit iväg, och hjälp mig med saker som jag glömt i all hast. Jag har fått låna deras dammsugare...
De har bjudit upp mig på melodifestivalenkvällar (vad gör man nu en lördagkväll, när MF inte går längre?), erbjudit skjuts in till stan när jag har haft väldigt mycket packning och kört med min cykelnyckel till i Vällingby när jag varit tankspridd.
De har erbjudit mig tillträde för tv-tittande till sin lägenhet när de varit borta några dagar.
Och mycket mer... De är helt enkelt väldigt fina, och jag kommer att sakna att ha dem i huset!
Etiketter:
grannar
lördag, oktober 24, 2009
Facebook, relationer och karaoke
Jag tror att jag kanske använder Facebook lite för mycket. Då tror jag att jag redan har berättat allt av intresse och inte har något kvar att skriva om här. Men det är ju delvis andra som läser bloggen än som är på Facebook... Och tvärtom: Det är ändå ganska få av mina vänner på Facebook som har adressen till min blogg - och då kan jag ju skriva om saker här som jag inte skriver där. (Jag är ju lite hemlig - osökbar... och har inte uppgett min bloggadress i min information där) Samtidigt tror jag att Facebook är en social ventil för mig, även om den egentligen bidrar lite näringsfattigt till relationskontot. Bukfylla, som kan vara ganska trevlig om man håller lite konversationer igång (kan i och för sig väldigt viktigt för vissa relationer, med sådana man inte har möjlighet att träffa så ofta, men som man inte gärna tappar kontakten med). Beroendeframkallande tidsfördriv (noll på relationskontot) ger några små applikationer (spel) som jag använder ganska flitigt...
Jag tror att jag är lite socialt utarmad ibland. Jag har ett ganska stort behov av att ha människor omkring mig, så när jag träffar mina vänner (vilket ändå inte är SÅ sällan) så behöver jag det nästan för mycket. Eftersom jag inte har några relationer i min hemmabas, så måste jag se till att jag träffar folk (och vänner jag känner mig trygg med) så mycket utanför hemmet, så att jag också ibland får lite översvämningar på relationskontot, annars blir jämvikten väldigt svajig (och det blir så tydligt i mig när "det inte räcker"). Jag tror att det var längesedan jag hade översvämningar på relationskontot (i somras möjligen - kanske därför jag älskar Nybostrand om somrarna, nästan alltid folk där), och därför blir det tydligare att jag är ganska känslig. Jag är lite rädd att förvandlas till något som jag inte vill vara (något som kräver och därför kväver vänskap - låter otäckt). Varför ska det vara så svårt att bygga trygga relationer?
Denna reflektion kommer lite ur ingenstans... Det är lite konstigt att jag känner mest såhär när jag nyss har träffat vänner (och varit tvungen att gå). Om jag sitter hemma en hel dag, så är det ofta helt okej, och ibland nästan känslomässigt lättare för då behöver jag inte påminnas om vad jag saknar på samma sätt.
Idag var jag på en fantastiskt trevlig premiärvisning av filmen "Katt-tricket" - en romantisk komediparodi, gjord av två tjejer i min cellgrupp. Det var hur kul som helst! De hade lyckats hyra en salong på biograf Grand på Sveavägen, och vi var finklädda och på premiärhumör allihop. Efteråt var närmare ett trettiotal av gästerna på kinarestaurangen intill och åt buffé. Trevligt, trevligt, och mycket gott. Klockan fyra gick några av oss därifrån. M o M skulle hem till var sin kompis, Ellie skulle på ett slags femtimmars konsertgrejs (och jag hade kunnat få följa med där, men det kostade 300 kr, och det var lite i överkant kände jag), E och H skulle sjunga på en happening med sin gospelkör nu ikväll och följde inte med till restaurangen. Sen fanns det inte så många fler som jag kände frimodighet att hugga tag i, så jag åkte hem efter att ha hängt lite med Ellie innan konserten. Då har jag ändå haft vänner omkring mig i 4 timmar... Men det kändes så fruktansvärt tråkigt att åka hem till ett tomt hus. Men jag har planerat att låna grannens TV lite. De är så gulliga som låter mig låna den, när de inte är hemma.
I skolan är vi mitt i en femveckors VFU-period, och jag är på en förskola 8.30-15 varje dag under veckorna och försöker hitta på saker att göra för att kunna göra mina VFU-uppgifter och examinationer tillfredsställande. I torsdags så hade vi en muntlig examination där vi skulle analysera några samtal som vi hade haft med barnen, så då var jag i skolan istället 9-11. Vi fick också tillbaka vår skriftliga examination som vi lämnat in den 12:e oktober... Den gjorde mig superglad! Jag hade inte hunnit att riktigt läsa igenom den innan jag skickade in den, eftersom klockan var närmare halv fyra på natten när jag blev klar. Den skulle vara inskickad innan åtta på morgonen. Jag var alltså väldigt trött, och inte tillräckligt fokuserad för att bedöma den, så jag lät helt enkelt bli att läsa igenom den ordentligt. Efter det har jag inte vågat läsa den... Förrän i torsdags, alltså.
Efter muntliga examinationen behövde vi inte åka till VFU:n, så jag passade på att hälsa på borta på Pärlan i Rinkeby. Barnen har blivit så stora, och jag blir så glad av att många av dem fortfarande känner igen mig. Jag var där en sväng för ett par veckor sedan för att göra en uppgift från skolan tillsammans med en tjej i mitt studentarbetslag, men då kändes det besöket lite mer formellt, så det var jättemysigt att bara komma dit i torsdags utan att ha någon särskild anledning annat än att jag vill träffa dem.
På kvällen hade vi församlingsmöte i kyrkan med soppa, och vi funderade kring vad församlingen är och vad vi vill att den ska vara. Intressant och trevligt.
Igår var jag på förskolan igen och försökte spåna på hur jag skulle hitta språkspår som barnen var intresserade av att jobba vidare med... Känns lite osäkert med den kommande examinationen. Den ska bygga på saker vi ska göra med barnen utifrån deras intresse som ska beröra språk i vid bemärkelse. Och dessa saker ska vi göra de tre sista veckorna på VFU:n nu... Och efter det ska vi läsa litteraturen som vi sedan ska använda oss av till tentan. Känns lite... svårt. Ja.
Igår kväll åkte jag till Alby för att hänga med I. Hon och tjejen hon delar med har en jättefin lägenhet på sjunde våningen. Jag o I gjorde varma mackor sedan sjöng vi karaoke hela kvällen! Det var fruktansvärt kul! När jag skulle åka hade vi glömt en av sångerna jag sjöng, men sedan ringde hon när jag satt på tunnelbanan och sjöng den för mig. Precis när jag hörde ringsignalen hade jag också kommit på den. Roligt! :) Jag rekommenderar starkt www.karaokeparty.com! Det är typ som Singstar, fast på Internet. Vi tyckte att den var lite bråkig med oss i bedömningen ibland, men att utbudet av sånger var så stort (även olåsta) och att man faktiskt kunde få en form av bedömning, gjorde att vi höll på med det tills vi var tvungna att snabbt skynda oss till tunnelbanan för min hemresa. Man behöver inte ens registrera sig om man bara vill ha bedömningar till varje enskild sång! Men det tror jag att man måste göra om man vill spara resultaten. Petitesser! :)
Nu tror jag att det är dags att sluta!
Nu ska jag gå och borsta tänderna (godiset i Alby var billigt och jag hade kvar en del som jag just åt upp), sen ska jag kanske sjunga lite karaoke innan jag går upp till grannen och tittar på Little miss Sunshine. Blir nog att jag går på gudstjänsten i New Life imorgon... Hoppas att jag orkar till den klockan 10.
Jag tror att jag är lite socialt utarmad ibland. Jag har ett ganska stort behov av att ha människor omkring mig, så när jag träffar mina vänner (vilket ändå inte är SÅ sällan) så behöver jag det nästan för mycket. Eftersom jag inte har några relationer i min hemmabas, så måste jag se till att jag träffar folk (och vänner jag känner mig trygg med) så mycket utanför hemmet, så att jag också ibland får lite översvämningar på relationskontot, annars blir jämvikten väldigt svajig (och det blir så tydligt i mig när "det inte räcker"). Jag tror att det var längesedan jag hade översvämningar på relationskontot (i somras möjligen - kanske därför jag älskar Nybostrand om somrarna, nästan alltid folk där), och därför blir det tydligare att jag är ganska känslig. Jag är lite rädd att förvandlas till något som jag inte vill vara (något som kräver och därför kväver vänskap - låter otäckt). Varför ska det vara så svårt att bygga trygga relationer?
Denna reflektion kommer lite ur ingenstans... Det är lite konstigt att jag känner mest såhär när jag nyss har träffat vänner (och varit tvungen att gå). Om jag sitter hemma en hel dag, så är det ofta helt okej, och ibland nästan känslomässigt lättare för då behöver jag inte påminnas om vad jag saknar på samma sätt.
Idag var jag på en fantastiskt trevlig premiärvisning av filmen "Katt-tricket" - en romantisk komediparodi, gjord av två tjejer i min cellgrupp. Det var hur kul som helst! De hade lyckats hyra en salong på biograf Grand på Sveavägen, och vi var finklädda och på premiärhumör allihop. Efteråt var närmare ett trettiotal av gästerna på kinarestaurangen intill och åt buffé. Trevligt, trevligt, och mycket gott. Klockan fyra gick några av oss därifrån. M o M skulle hem till var sin kompis, Ellie skulle på ett slags femtimmars konsertgrejs (och jag hade kunnat få följa med där, men det kostade 300 kr, och det var lite i överkant kände jag), E och H skulle sjunga på en happening med sin gospelkör nu ikväll och följde inte med till restaurangen. Sen fanns det inte så många fler som jag kände frimodighet att hugga tag i, så jag åkte hem efter att ha hängt lite med Ellie innan konserten. Då har jag ändå haft vänner omkring mig i 4 timmar... Men det kändes så fruktansvärt tråkigt att åka hem till ett tomt hus. Men jag har planerat att låna grannens TV lite. De är så gulliga som låter mig låna den, när de inte är hemma.
I skolan är vi mitt i en femveckors VFU-period, och jag är på en förskola 8.30-15 varje dag under veckorna och försöker hitta på saker att göra för att kunna göra mina VFU-uppgifter och examinationer tillfredsställande. I torsdags så hade vi en muntlig examination där vi skulle analysera några samtal som vi hade haft med barnen, så då var jag i skolan istället 9-11. Vi fick också tillbaka vår skriftliga examination som vi lämnat in den 12:e oktober... Den gjorde mig superglad! Jag hade inte hunnit att riktigt läsa igenom den innan jag skickade in den, eftersom klockan var närmare halv fyra på natten när jag blev klar. Den skulle vara inskickad innan åtta på morgonen. Jag var alltså väldigt trött, och inte tillräckligt fokuserad för att bedöma den, så jag lät helt enkelt bli att läsa igenom den ordentligt. Efter det har jag inte vågat läsa den... Förrän i torsdags, alltså.
Efter muntliga examinationen behövde vi inte åka till VFU:n, så jag passade på att hälsa på borta på Pärlan i Rinkeby. Barnen har blivit så stora, och jag blir så glad av att många av dem fortfarande känner igen mig. Jag var där en sväng för ett par veckor sedan för att göra en uppgift från skolan tillsammans med en tjej i mitt studentarbetslag, men då kändes det besöket lite mer formellt, så det var jättemysigt att bara komma dit i torsdags utan att ha någon särskild anledning annat än att jag vill träffa dem.
På kvällen hade vi församlingsmöte i kyrkan med soppa, och vi funderade kring vad församlingen är och vad vi vill att den ska vara. Intressant och trevligt.
Igår var jag på förskolan igen och försökte spåna på hur jag skulle hitta språkspår som barnen var intresserade av att jobba vidare med... Känns lite osäkert med den kommande examinationen. Den ska bygga på saker vi ska göra med barnen utifrån deras intresse som ska beröra språk i vid bemärkelse. Och dessa saker ska vi göra de tre sista veckorna på VFU:n nu... Och efter det ska vi läsa litteraturen som vi sedan ska använda oss av till tentan. Känns lite... svårt. Ja.
Igår kväll åkte jag till Alby för att hänga med I. Hon och tjejen hon delar med har en jättefin lägenhet på sjunde våningen. Jag o I gjorde varma mackor sedan sjöng vi karaoke hela kvällen! Det var fruktansvärt kul! När jag skulle åka hade vi glömt en av sångerna jag sjöng, men sedan ringde hon när jag satt på tunnelbanan och sjöng den för mig. Precis när jag hörde ringsignalen hade jag också kommit på den. Roligt! :) Jag rekommenderar starkt www.karaokeparty.com! Det är typ som Singstar, fast på Internet. Vi tyckte att den var lite bråkig med oss i bedömningen ibland, men att utbudet av sånger var så stort (även olåsta) och att man faktiskt kunde få en form av bedömning, gjorde att vi höll på med det tills vi var tvungna att snabbt skynda oss till tunnelbanan för min hemresa. Man behöver inte ens registrera sig om man bara vill ha bedömningar till varje enskild sång! Men det tror jag att man måste göra om man vill spara resultaten. Petitesser! :)
Nu tror jag att det är dags att sluta!
Nu ska jag gå och borsta tänderna (godiset i Alby var billigt och jag hade kvar en del som jag just åt upp), sen ska jag kanske sjunga lite karaoke innan jag går upp till grannen och tittar på Little miss Sunshine. Blir nog att jag går på gudstjänsten i New Life imorgon... Hoppas att jag orkar till den klockan 10.
Etiketter:
barn,
dagsrapport,
egogranskning,
festligheter,
frustration,
grannar,
kyrkan,
känslor,
nattligt,
Nybostrand,
skola,
vänner
söndag, maj 17, 2009
Skola, kyrka, målning och grillning :)
Det går så fort allting.
I torsdags hade vi basgruppshalvdag (typ mentorsamtal kopplat till utbildningen), sen åkte jag till THS och hängde på en bokloppis alldeles för länge. Jag behövde byta löparskorna jag köpt, så det blev att åka till Runners Store igen. Att det ska vara så svårt (o dyrt - fast det förstår jag såklart)... På kvällen var det församlingsmöte, och efter det hälsade jag på hos grannarna för att titta på Eurovision - semifinal II.
I fredags var jag vid kyrkan kl 8 för att hjälpa till med målningen. Huruvida det blev hjälp eller skjälp är jag osäker på, men det var ganska trevligt! Fick supergod mat - någon hajmalfilé på tomat och fräst lök med täcke av créme fraise med smak av saffran o tomat. MUMS! Hade jobbat klart mitt utlovade pass efter maten, så då gick jag hem och förberedde mig på att ge mig ut och prova skorna. Det gick ganska bra att springa, men jag kände mig så tung i kroppen. Fattar inte varför det ska vara så trögt. Misstänker också att de nya skorna är lite tyngre än mina gamla (ekonomiskor), så det kan vara någon sådan känsla som spökar. På kvällen hade jag spelkväll på Tonår med två tappra flickor. Vi spelade ett parti "Femhundra". Sen hann vi inte med mer... Ibland är det svårt att veta om det är meningsfullt att köra på. När det blir sådan liten uppslutning. Men på något sätt måste det ju ändå betyda något för de som kommer. Hoppas jag i alla fall!
Lördag fm var det kyrkmålning igen. Även då med mycket god mat. Någon gratäng med köttfärs och potatis... Den korta "fartlekrundan" jag gav mig ut på därefter var mycket plågsam då jag fick ett hållanfall. Fick gå några hundra meter för att sedan springa mycket långsamt de sista 150 metrarna. Jag passade på att försöka få lite snyggt i lägenheten och på kvällen var det givetvis återbesök hos grannen med Eurovisionfinal och grekisk sallad! De är så söta! :)
Idag har det inte varit så mycket lugnare. Jag var i New Life klockan 9.30 (vi skulle egentligen vara där 9), eftersom cellgruppen jag är med i hade ansvar för fikat. Anders Blåberg, missionsdirektor på EFK, besökte församlingen. Predikan handlade om tjänande och hur allt tjänande hänger samman med kärlek (1 Kor kap 12-14). Mycket bra och uppbyggeligt! Tänk vad mycket kärlek vi behöver till varandra... Han talade också om att kärlek främst är vilja och inte känsla. Slitna ord som tål att påminnas om. Vi känner inte alltid kärlek till Jesus, men vi kan välja att älska och tjäna Honom.
På eftermiddagen efter att vi var klara med att plocka undan efter fikat, så hade jag bjudit hem ett gäng på grillning i trädgården. Vädret var mestadels bra, och det blev en liten trevlig tillställning trots manfall på tre. Men Ellie, Elise, Susanna B, Sara, Linda, Andreas R, Johannes och Susanna P kom. Vi grillade på engångsgrillar, spelade Blitz, åt, skrattade och spelade kubb. Och så fick jag hjälp med disken! (Tack, Elise!)

Jag gillar att ha folk omkring mig. Varför bor jag ensam?
(Åh... jag önskar att det inte var så dubbelt.)
I torsdags hade vi basgruppshalvdag (typ mentorsamtal kopplat till utbildningen), sen åkte jag till THS och hängde på en bokloppis alldeles för länge. Jag behövde byta löparskorna jag köpt, så det blev att åka till Runners Store igen. Att det ska vara så svårt (o dyrt - fast det förstår jag såklart)... På kvällen var det församlingsmöte, och efter det hälsade jag på hos grannarna för att titta på Eurovision - semifinal II.
I fredags var jag vid kyrkan kl 8 för att hjälpa till med målningen. Huruvida det blev hjälp eller skjälp är jag osäker på, men det var ganska trevligt! Fick supergod mat - någon hajmalfilé på tomat och fräst lök med täcke av créme fraise med smak av saffran o tomat. MUMS! Hade jobbat klart mitt utlovade pass efter maten, så då gick jag hem och förberedde mig på att ge mig ut och prova skorna. Det gick ganska bra att springa, men jag kände mig så tung i kroppen. Fattar inte varför det ska vara så trögt. Misstänker också att de nya skorna är lite tyngre än mina gamla (ekonomiskor), så det kan vara någon sådan känsla som spökar. På kvällen hade jag spelkväll på Tonår med två tappra flickor. Vi spelade ett parti "Femhundra". Sen hann vi inte med mer... Ibland är det svårt att veta om det är meningsfullt att köra på. När det blir sådan liten uppslutning. Men på något sätt måste det ju ändå betyda något för de som kommer. Hoppas jag i alla fall!
Lördag fm var det kyrkmålning igen. Även då med mycket god mat. Någon gratäng med köttfärs och potatis... Den korta "fartlekrundan" jag gav mig ut på därefter var mycket plågsam då jag fick ett hållanfall. Fick gå några hundra meter för att sedan springa mycket långsamt de sista 150 metrarna. Jag passade på att försöka få lite snyggt i lägenheten och på kvällen var det givetvis återbesök hos grannen med Eurovisionfinal och grekisk sallad! De är så söta! :)
Idag har det inte varit så mycket lugnare. Jag var i New Life klockan 9.30 (vi skulle egentligen vara där 9), eftersom cellgruppen jag är med i hade ansvar för fikat. Anders Blåberg, missionsdirektor på EFK, besökte församlingen. Predikan handlade om tjänande och hur allt tjänande hänger samman med kärlek (1 Kor kap 12-14). Mycket bra och uppbyggeligt! Tänk vad mycket kärlek vi behöver till varandra... Han talade också om att kärlek främst är vilja och inte känsla. Slitna ord som tål att påminnas om. Vi känner inte alltid kärlek till Jesus, men vi kan välja att älska och tjäna Honom.
På eftermiddagen efter att vi var klara med att plocka undan efter fikat, så hade jag bjudit hem ett gäng på grillning i trädgården. Vädret var mestadels bra, och det blev en liten trevlig tillställning trots manfall på tre. Men Ellie, Elise, Susanna B, Sara, Linda, Andreas R, Johannes och Susanna P kom. Vi grillade på engångsgrillar, spelade Blitz, åt, skrattade och spelade kubb. Och så fick jag hjälp med disken! (Tack, Elise!)

Jag gillar att ha folk omkring mig. Varför bor jag ensam?
(Åh... jag önskar att det inte var så dubbelt.)
Etiketter:
besök,
dagsrapport,
festligheter,
grannar,
Gud,
kyrkan,
lek,
melodifestival,
målning,
nåd,
rörelse,
tonåringar,
trädgård,
tv,
vänner
onsdag, maj 13, 2009
Helg och annat
Det har varit en oerhört händelserik vecka... Jag har roliga saker att göra nästan hela tiden!
Jag har nästan svårt att hålla isär allt. I torsdags och fredags kväll ställde vi i ordning med loppisen i kyrkan. Det var egentligen inte så väldigt mycket saker, men mycket blev ändå sålt i lördags. Jag köpte några fantastiskt fina saker. *glad* Bland annat en liten telefonhylla i teak med låda och stringhylla (40 kr) och en jättesöt wannabe-gammal plåtburk för ingefärarån (kostade 10 kr, men eftersom jag köpte den på förköp fick jag ge 20 kr).
När städningen efter loppisen närmade sig slutet ringde Ellie lite lägligt och ville ha sällskap inne i stan innan hon skulle börja jobba. Vi gick och tittade lite på klänningar inför Emelies och Tobias bröllop i augusti, och sedan följde jag med till hennes jobb på City Backpackers. Det var helt fantastikt att få sitta där och hänga. Så fint de har det! Och så inspirerande det var för mig att vara på ett ställe som påminner mycket om Nybostrand. Jag har såklart en liten oro inför sommaren, som alltid, men att få sitta hos Ellie gjorde mig bara förväntansfull. De påminner om varandra på så sätt att det i första hand är ett ställe att bo på (vandrarhem/sommarboende med stugor o camping), och först i andrahand ett café (som service). Cafét har därför låg omsättning och kan därför vara knöligt att planera och organisera för. Fördelen CB har är att det håller igång hela året, medan Nybostrand på sätt och vis får nystarta varje sommar. Men när jag skulle lämna vandrarhemmet var jag väldigt glad.
Jag åkte till Fridhemsplan för att möta upp Elise. Vi gick sedan på Betelkonserten "Groove" som höll till i New Lifes foajé. Väldigt trevligt det hela, men dagens många glädjeämnen hade gjort mig synnerligen uppspelt och det höll i sig. Efter konserten hamnade vi i samspråk med lite annat folk, och kvällen slutade med att vi hamnade i Tyresö för att titta lite på en utomhusravefest i mitt ute i skogen i mörker och fantastiskt månsken. Jag var inte hemma förrän närmare tvåtiden på natten... Äventyr! :)
I söndags var jag på gudstjänst i Hässelby, och sedan åkte jag ganska omgående in till stan. Jag hade nämligen lyckats få med mig Ellie på en biovisning av gamla skräckklassikern "Brunnsmonstret", inspelad för ca 10 år sedan ca 7 km öster om Trelleborg... Ellie, i sin tur, hade bjudit med sig Elise och Anton, så glada och förväntansfulla (kanske mest jag: glad/nervös) åkte vi till Zita - Folkets Bio och mötte upp med Emil och hans vänner. Vi fick givetvis också titta på "Team 81 + Dala"s Rügencyklarfilm, som då var mer tillägnad Emils gäster än mina... :)
Efter filmerna gick Ellie, Anton, Elise och jag till Taco Bar och åt mumsig nachostallrik. Elise gick därefter till Filadelfiakyrkan och vi andra mötte upp ett New Life-gäng på GLASS, och lyckades få smaka supergod italiensk glass.
På kvällen var det dags att gå till Filadelfiakyrkan för att lyssna på gospelkören Elise sjunger i, Birka Gospel. Trevligt, trevligt! Väl hemma sprang jag en kort runda och åt en varm skål grön ärtsoppa med lax.
Nu i veckan har jag arbetat med projektet på förskolan. Det blev mer av det än vad jag först hade trott, och jag är ganska nöjd.
I måndags köpte jag ett par löparskor (som jag ska byta imorgon) och på kvällen var det församlingsråd. Igår "jobbade" jag över en timme för att bli klar med väggdokumentationen, sprang en runda när jag kom hem i mina gamla skor, och på kvällen Ungdomsråd i kyrkan. Kvällen avslutades hos gannen som bjudit hem mig på Eurovisionsemifinalkväll. Idag hade jag min sista dag för terminen på förskolan, och när jag skulle cykla hem upptäckte jag att jag hade glömt cykelnyckeln hemma. Så jag tog bussen hem. Hann landa lite, och gav mig därefter iväg till förskolan, hämtade cykeln, cyklade till Johannelund och åkte till Louise i Sköndal där vi hade kvällens cellgrupp.
Många saker...
Och jag har en känsla av att det inte kommer att bli så mycket lugnare. :)
Jag har nästan svårt att hålla isär allt. I torsdags och fredags kväll ställde vi i ordning med loppisen i kyrkan. Det var egentligen inte så väldigt mycket saker, men mycket blev ändå sålt i lördags. Jag köpte några fantastiskt fina saker. *glad* Bland annat en liten telefonhylla i teak med låda och stringhylla (40 kr) och en jättesöt wannabe-gammal plåtburk för ingefärarån (kostade 10 kr, men eftersom jag köpte den på förköp fick jag ge 20 kr).
När städningen efter loppisen närmade sig slutet ringde Ellie lite lägligt och ville ha sällskap inne i stan innan hon skulle börja jobba. Vi gick och tittade lite på klänningar inför Emelies och Tobias bröllop i augusti, och sedan följde jag med till hennes jobb på City Backpackers. Det var helt fantastikt att få sitta där och hänga. Så fint de har det! Och så inspirerande det var för mig att vara på ett ställe som påminner mycket om Nybostrand. Jag har såklart en liten oro inför sommaren, som alltid, men att få sitta hos Ellie gjorde mig bara förväntansfull. De påminner om varandra på så sätt att det i första hand är ett ställe att bo på (vandrarhem/sommarboende med stugor o camping), och först i andrahand ett café (som service). Cafét har därför låg omsättning och kan därför vara knöligt att planera och organisera för. Fördelen CB har är att det håller igång hela året, medan Nybostrand på sätt och vis får nystarta varje sommar. Men när jag skulle lämna vandrarhemmet var jag väldigt glad.
Jag åkte till Fridhemsplan för att möta upp Elise. Vi gick sedan på Betelkonserten "Groove" som höll till i New Lifes foajé. Väldigt trevligt det hela, men dagens många glädjeämnen hade gjort mig synnerligen uppspelt och det höll i sig. Efter konserten hamnade vi i samspråk med lite annat folk, och kvällen slutade med att vi hamnade i Tyresö för att titta lite på en utomhusravefest i mitt ute i skogen i mörker och fantastiskt månsken. Jag var inte hemma förrän närmare tvåtiden på natten... Äventyr! :)
I söndags var jag på gudstjänst i Hässelby, och sedan åkte jag ganska omgående in till stan. Jag hade nämligen lyckats få med mig Ellie på en biovisning av gamla skräckklassikern "Brunnsmonstret", inspelad för ca 10 år sedan ca 7 km öster om Trelleborg... Ellie, i sin tur, hade bjudit med sig Elise och Anton, så glada och förväntansfulla (kanske mest jag: glad/nervös) åkte vi till Zita - Folkets Bio och mötte upp med Emil och hans vänner. Vi fick givetvis också titta på "Team 81 + Dala"s Rügencyklarfilm, som då var mer tillägnad Emils gäster än mina... :)
Efter filmerna gick Ellie, Anton, Elise och jag till Taco Bar och åt mumsig nachostallrik. Elise gick därefter till Filadelfiakyrkan och vi andra mötte upp ett New Life-gäng på GLASS, och lyckades få smaka supergod italiensk glass.
På kvällen var det dags att gå till Filadelfiakyrkan för att lyssna på gospelkören Elise sjunger i, Birka Gospel. Trevligt, trevligt! Väl hemma sprang jag en kort runda och åt en varm skål grön ärtsoppa med lax.
Nu i veckan har jag arbetat med projektet på förskolan. Det blev mer av det än vad jag först hade trott, och jag är ganska nöjd.
I måndags köpte jag ett par löparskor (som jag ska byta imorgon) och på kvällen var det församlingsråd. Igår "jobbade" jag över en timme för att bli klar med väggdokumentationen, sprang en runda när jag kom hem i mina gamla skor, och på kvällen Ungdomsråd i kyrkan. Kvällen avslutades hos gannen som bjudit hem mig på Eurovisionsemifinalkväll. Idag hade jag min sista dag för terminen på förskolan, och när jag skulle cykla hem upptäckte jag att jag hade glömt cykelnyckeln hemma. Så jag tog bussen hem. Hann landa lite, och gav mig därefter iväg till förskolan, hämtade cykeln, cyklade till Johannelund och åkte till Louise i Sköndal där vi hade kvällens cellgrupp.
Många saker...
Och jag har en känsla av att det inte kommer att bli så mycket lugnare. :)
Etiketter:
barn,
cykel,
dagsrapport,
festligheter,
fummel,
grannar,
kyrkan,
känslor,
lek,
melodifestival,
musik,
nattligt,
Nybostrand,
rörelse,
styrelse,
tankspriddhet,
vänner,
äventyrligheter
söndag, februari 15, 2009
Gitarren och annat
Vi är periodare, gitarren och jag. Men när vi väl har våra perioder så verkar han stundtals (jag vill gärna personifiera honom) nästan magnetiskt på mig. Och så försöker jag ibland komma ihåg tips och sådant, men ofta spelar jag "som jag brukar", och är glad att jag är den enda som lyssnar.
Idag har jag spelat, typ pluggat och så har jag försökt skapa lite ordning. Det blir så mycket papper överallt från skolan o så, och jag har ingen pärm (vilket jag självklart borde införskaffa).
Och så hörde jag grannen stå vid mangeln ute i mellanrummet mellan lägenheterna, så då gick jag dit och pratade lite med henne och blev inbjuden till att titta på melodifestivalen. Det var trevligt. Sen har jag pratat med lite med Anna i telefon och spelat lite mer på gitarren.
Häromdagen träffade jag Ellie på tunnelbanan på väg hem från skolan där hela mitt studentarbetslag plus några till från klassen satt. Jag blev så glad av att se henne.
Igår hälsade jag på hemma hos Mirjam och spelade något avancerat "hela-hjärnan"-spel med henne och Lisa (som är med i samma cellgrupp som vi, och som går i Mirjams klass). Eller... det var kanske inte så avancerat egentligen, men övningarna var inte helt enkla. Jag hävdade till en början att min några år äldre hjärna stagnerat i utvecklingen när jag inte riktigt lyckades, men det visade sig att det åtminstone delvis gick att öva upp. Jag kan till och med tänka mig att spela det igen. Kvällen var även i övrigt mysig med kladdkaka o glass. :)
Och appropå före detta kombos... Som något slags statement (eller kanske inte), så hade jag på mig en tröja igår som jag fått av Bettan, och en som jag fått från Eva. Och idag hade jag på mig en som jag fått från lisa (ex-kombon och inte den ovan nämnda) och en annan som jag fått från Bettan. Jag lever i en form av mininostalgi, tror jag. :) Jag ikläder mig rollen som "den kollektivboende", fast jag inte är det... Det går bra. Jag saknar det bara ibland.
Imorgon så har församlingen årsmöte efter gudstjänsten. Det blir nog bra. Men jag hoppas att det inte håller på alltför länge. Jag behöver plugga lite mer nämligen - ska skriva en såkallad processtext till seminariet på måndag. På kvällen så är det Unga Vuxna i kyrkan, men det blir nog några timmar däremellan och efteråt. Det borde funka.
Idag har jag spelat, typ pluggat och så har jag försökt skapa lite ordning. Det blir så mycket papper överallt från skolan o så, och jag har ingen pärm (vilket jag självklart borde införskaffa).
Och så hörde jag grannen stå vid mangeln ute i mellanrummet mellan lägenheterna, så då gick jag dit och pratade lite med henne och blev inbjuden till att titta på melodifestivalen. Det var trevligt. Sen har jag pratat med lite med Anna i telefon och spelat lite mer på gitarren.
Häromdagen träffade jag Ellie på tunnelbanan på väg hem från skolan där hela mitt studentarbetslag plus några till från klassen satt. Jag blev så glad av att se henne.
Igår hälsade jag på hemma hos Mirjam och spelade något avancerat "hela-hjärnan"-spel med henne och Lisa (som är med i samma cellgrupp som vi, och som går i Mirjams klass). Eller... det var kanske inte så avancerat egentligen, men övningarna var inte helt enkla. Jag hävdade till en början att min några år äldre hjärna stagnerat i utvecklingen när jag inte riktigt lyckades, men det visade sig att det åtminstone delvis gick att öva upp. Jag kan till och med tänka mig att spela det igen. Kvällen var även i övrigt mysig med kladdkaka o glass. :)
Och appropå före detta kombos... Som något slags statement (eller kanske inte), så hade jag på mig en tröja igår som jag fått av Bettan, och en som jag fått från Eva. Och idag hade jag på mig en som jag fått från lisa (ex-kombon och inte den ovan nämnda) och en annan som jag fått från Bettan. Jag lever i en form av mininostalgi, tror jag. :) Jag ikläder mig rollen som "den kollektivboende", fast jag inte är det... Det går bra. Jag saknar det bara ibland.
Imorgon så har församlingen årsmöte efter gudstjänsten. Det blir nog bra. Men jag hoppas att det inte håller på alltför länge. Jag behöver plugga lite mer nämligen - ska skriva en såkallad processtext till seminariet på måndag. På kvällen så är det Unga Vuxna i kyrkan, men det blir nog några timmar däremellan och efteråt. Det borde funka.
Etiketter:
dagsrapport,
grannar,
kläder,
kyrkan,
melodifestival,
musik,
Ointressant,
skola,
vänner
söndag, april 13, 2008
När dagen känns som två...
Det var en så konstig dag igår.
Den var så lång.
Jag var så hungrig på kvällen att jag inte kunde äta.
Idag har varit annorlunda... men jag blev riktigt trött på det där med barn som är på väg att bli blöjfria. Kändes som lite väl många incidenter idag. Tre gånger fick jag torka golvet. *suck*
Har dessutom känt mig lagom inkompetent.
Och så sitter jag och försöker anmäla mig till förskollärarutbildningen. Men är nästan säker på att jag inte vill. Skit också. Vad ska jag mer anmäla mig till? Känns som att jag inte har någon stolthet kvar snart. Känns ok. Är säkert nyttigt. Men jag är lite ledsen. Av olika saker. Framtid. Samtid. Livet. Men mycket är bra också, så oroa er inte för mig. Det är inte så illa som jag får det att låta.
Jag gjorde ett test på arbetsförmedlingens hemsida, och så tittade jag lite på vad som föreslogs på de områden där jag fick lite högre intressekvot (eller vad man ska kalla det). Och så tyckte jag att översättare lät jättespännande, men insåg sedan att jag inte har den språkbegåvning som krävs. Det verkar dessutom vara ett ganska osäkert yrke. Hm. Ja. Nej. Jag får se om jag i stundens hetta spexar till det och söker någon mer utbildning...
Jag var på 4-årskalas igår. Och jag skulle så gärna lägga upp en bild, men jag har inte frågat hennes mamma om jag får... Men hon är så fin.
Och idag hann jag bara vara hemma en liten stund för sedan skulle jag gå upp en våning på studiebesök till "Livstråden" - den lilla sygruppen som håller på att sy ett helt fantastiskt bårtäcke! Jag blev helt förstummad över vilket arbete de gör och hur vackert det blir. Och jag fick vara med och sprätta lite. Max 10 cm men ändå... delaktighet. Och bilderna gör det inte rättvisa.
För två veckor sedan var jag, Ellie o Mirjam o hälsade på hos Ingrid i Sandviken. Det var hur kul som helst. Fatta vilka tjejer!
Den 9 april såg det ut såhär utanför mitt fönster. Kändes surrealistiskt.
Den var så lång.
Jag var så hungrig på kvällen att jag inte kunde äta.
Idag har varit annorlunda... men jag blev riktigt trött på det där med barn som är på väg att bli blöjfria. Kändes som lite väl många incidenter idag. Tre gånger fick jag torka golvet. *suck*
Har dessutom känt mig lagom inkompetent.
Och så sitter jag och försöker anmäla mig till förskollärarutbildningen. Men är nästan säker på att jag inte vill. Skit också. Vad ska jag mer anmäla mig till? Känns som att jag inte har någon stolthet kvar snart. Känns ok. Är säkert nyttigt. Men jag är lite ledsen. Av olika saker. Framtid. Samtid. Livet. Men mycket är bra också, så oroa er inte för mig. Det är inte så illa som jag får det att låta.
Jag gjorde ett test på arbetsförmedlingens hemsida, och så tittade jag lite på vad som föreslogs på de områden där jag fick lite högre intressekvot (eller vad man ska kalla det). Och så tyckte jag att översättare lät jättespännande, men insåg sedan att jag inte har den språkbegåvning som krävs. Det verkar dessutom vara ett ganska osäkert yrke. Hm. Ja. Nej. Jag får se om jag i stundens hetta spexar till det och söker någon mer utbildning...
Jag var på 4-årskalas igår. Och jag skulle så gärna lägga upp en bild, men jag har inte frågat hennes mamma om jag får... Men hon är så fin.
Och idag hann jag bara vara hemma en liten stund för sedan skulle jag gå upp en våning på studiebesök till "Livstråden" - den lilla sygruppen som håller på att sy ett helt fantastiskt bårtäcke! Jag blev helt förstummad över vilket arbete de gör och hur vackert det blir. Och jag fick vara med och sprätta lite. Max 10 cm men ändå... delaktighet. Och bilderna gör det inte rättvisa.
För två veckor sedan var jag, Ellie o Mirjam o hälsade på hos Ingrid i Sandviken. Det var hur kul som helst. Fatta vilka tjejer!
Den 9 april såg det ut såhär utanför mitt fönster. Kändes surrealistiskt.
Etiketter:
barn,
framtid,
frustration,
grannar,
vänner
lördag, mars 08, 2008
Andra chansen
Jag har goda grannar.
Jag fick komma över på melodifestivalskväll igen.
Det gick ganska olikt än vad jag hade hoppats.
Och det kan väl vara ok.
Min smak är definitivt inte allenarådande.
Men Nordmans låt ger mig dåliga vibbar.
Trots att jag kan gilla Nordmans låtar, så mådde jag mest halvdåligt varje gång som de avancerade i kvällens tävling.
Musiken är väl bra (förutom den obegripliga versmelodin), och refrängen stark (så jag förstår att den gick hem). Men det är någonting som smakar beskt. Kanske häxbränningen och de religiösa anspelningarna... mycket möjligt. Kanske jag som är för känslig?
Och även om jag tyckte att One Love inte var tillräckligt bra för att gå direkt till final i delfinalen (Sanna Nielsen och Rongedal var bättre), så tyckte jag att den kunde ha fått gå vidare ikväll. Kanske är det häxjakten på Carola (hånskratten som väntar?) som bidrar till att jag mest hade en känsla av obehag när tävligen var slut.
Jag gillade inte ens Luuk ikväll. Men det var kanske inte hans fel.
Jag fick komma över på melodifestivalskväll igen.
Det gick ganska olikt än vad jag hade hoppats.
Och det kan väl vara ok.
Min smak är definitivt inte allenarådande.
Men Nordmans låt ger mig dåliga vibbar.
Trots att jag kan gilla Nordmans låtar, så mådde jag mest halvdåligt varje gång som de avancerade i kvällens tävling.
Musiken är väl bra (förutom den obegripliga versmelodin), och refrängen stark (så jag förstår att den gick hem). Men det är någonting som smakar beskt. Kanske häxbränningen och de religiösa anspelningarna... mycket möjligt. Kanske jag som är för känslig?
Och även om jag tyckte att One Love inte var tillräckligt bra för att gå direkt till final i delfinalen (Sanna Nielsen och Rongedal var bättre), så tyckte jag att den kunde ha fått gå vidare ikväll. Kanske är det häxjakten på Carola (hånskratten som väntar?) som bidrar till att jag mest hade en känsla av obehag när tävligen var slut.
Jag gillade inte ens Luuk ikväll. Men det var kanske inte hans fel.
Etiketter:
grannar,
melodifestival
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






