Närmare...

Idag var jag på ett Perukmakeri i Fruängen som jag mailat med i förra veckan.
De gillar mitt hår. Jag säljer hellre till dem än till extensionssalonger.

Ok. Då gäller det bara att hitta en lämplig frisör och att se till att pallra sig dit. Läskigt.

Sälja hår?

Frågan är om jag kommer att våga - om det visar sig att håret har tillräckligt bra kvalitet för det vill säga. Jag har googlat lite och hittat en (finns förstås flera) salong i Stockholm som köper hår, minst 30 cm.

Men jag gillar ju att ha långt hår. Också. Samtidigt som det skulle vara skönt att bli av med det... Minns att jag gillade den längd som jag hade när jag flyttade till Stockholm. Det var kanske det kortaste jag haft sedan jag var liten, och det var ändå axellångt.

Nu har jag kanske något av det längsta jag haft. Till svanskotan ungefär. Men 30 cm är ganska mycket. Så då blir det kanske axellångt igen.

Men ett första steg skulle ju vara att gå och prata med de på salongen, för att höra om de ens skulle ha intresse för det. Annars känns det onödigt att klippa av så mycket på en gång.

Lite funderingar bara...

Om oregelbundenhet och smärre livskriser

Jag ska försöka undvika att kommentera att det var en månad sedan jag skrev sist, men genom denna lilla inledning har jag redan misslyckats.

Man kan ju fundera kring vilken typ av bloggare man är, och vilka ambitioner man har för bloggen. Listan nedan är givetvis ofullständig.

Det finns ju en gigantisk mängd med "varje-dag-bloggare", som genom sin bloggs blotta existens tjänar en massa pengar på Google-annonser som de inte kan kontrollera annat än att nogsamt välja vad de skriver om. Dessa bloggare har läsare som skriker så fort en dag här eller där missas. Bloggaren måste således i förväg varna "imorgon ska jag shoppa hela dagen, och på kvällen måste jag fotografera allt, så jag kommer inte hinna skriva något. Ni bara måste se vilka fynd jag har sett ut! *LOL*" - för att de trogna läsarna inte ska tro att bloggaren blivit bortrövad...

Sedan finns det utpräglade "tema/ämnes-bloggare". En del av dessa kan även ingå i ovan nämnda kategori, men jag tror att det mest är modebloggare som är angelägna om att uppdatera dagligen (detta är givetvis en genuin fördom, men här sysslar jag enbart med generaliseringar). Ämnesbloggaren är angelägen om att synas. Kanske för att hitta nätverk av bloggare med samma inriktning, eller för att sprida sina åsikter. Dessa skriver när de hittat något nytt inom ämnesområdet/temat som de funderar kring, eller vill visa upp.

Sedan finns det dem som har en blogg som sin livlina. När livet gör för ont. Detta påminner lite om temabloggarna, eftersom även dessa bloggare är nätverksskapande. Dessa bloggare skriver troligtvis ganska oregelbundet - sjokvis i perioder. Allt efter hur behovet hos bloggaren ser ut. Dessa bloggar har säkert en terapeutisk/själavårdande funktion.

Så finns det givetvis fotobloggare. Fotografer som delar med sig av sina alster, antingen dagligen, eller efter tillgång på material.

Bloggen kan också vara som en offentlig anslagstavla, ett klotterplank, en plats för lek med ord, uttryck och meningar.
Eller som en resedagbok... Där livet är resan, och bloggaren delar detta liv med dem som inte är där man själv är.
Och kanske en ventil. När man inte kan skrika. Men måste få ur sig bråten.
Beroende på hur livet ser ut skriver den opreciserade bloggaren lite närsomhelst när tiden finns och inspirationen faller på.

Jag tillhör mest kategorin opreciserad. Jag skriver om det jag vill skriva om, när jag tycker mig ha tid med det och när jag tycker mig ha något att säga. Och ibland skriver jag även när jag inte har något att säga. Som nu.

Egentligen ville jag bara ge ett livstecken.
Jag har kanske saker att skriva om, men jag har inte gett det någon tid i sommar. Därför denna bloggtorka.

Jag har haft en mycket fin sommar. Samtidigt har jag minimalt med lust till att börja plugga igen. (Missar registreringen på måndag, men det sätter igång direkt på tisdag sen.) Jag vet inte vad jag håller på med. Just nu har jag liksom ingen lust att bli förskollärare. Men eftersom jag inte har något annat på gång så hoppar jag såklart på igen... Får se hur det går med allt.

Sen var det lite andra tankar jag hade om min återkomst till Stockholm. Men det får jag reda ut då. Det handlar om församling, och var man hör hemma.

Jag återkommer om bröllopet jag var på i helgen, och om det jag ska bevista på lördag.

Gitarren och annat

Vi är periodare, gitarren och jag. Men när vi väl har våra perioder så verkar han stundtals (jag vill gärna personifiera honom) nästan magnetiskt på mig. Och så försöker jag ibland komma ihåg tips och sådant, men ofta spelar jag "som jag brukar", och är glad att jag är den enda som lyssnar.

Idag har jag spelat, typ pluggat och så har jag försökt skapa lite ordning. Det blir så mycket papper överallt från skolan o så, och jag har ingen pärm (vilket jag självklart borde införskaffa).
Och så hörde jag grannen stå vid mangeln ute i mellanrummet mellan lägenheterna, så då gick jag dit och pratade lite med henne och blev inbjuden till att titta på melodifestivalen. Det var trevligt. Sen har jag pratat med lite med Anna i telefon och spelat lite mer på gitarren.

Häromdagen träffade jag Ellie på tunnelbanan på väg hem från skolan där hela mitt studentarbetslag plus några till från klassen satt. Jag blev så glad av att se henne.
Igår hälsade jag på hemma hos Mirjam och spelade något avancerat "hela-hjärnan"-spel med henne och Lisa (som är med i samma cellgrupp som vi, och som går i Mirjams klass). Eller... det var kanske inte så avancerat egentligen, men övningarna var inte helt enkla. Jag hävdade till en början att min några år äldre hjärna stagnerat i utvecklingen när jag inte riktigt lyckades, men det visade sig att det åtminstone delvis gick att öva upp. Jag kan till och med tänka mig att spela det igen. Kvällen var även i övrigt mysig med kladdkaka o glass. :)

Och appropå före detta kombos... Som något slags statement (eller kanske inte), så hade jag på mig en tröja igår som jag fått av Bettan, och en som jag fått från Eva. Och idag hade jag på mig en som jag fått från lisa (ex-kombon och inte den ovan nämnda) och en annan som jag fått från Bettan. Jag lever i en form av mininostalgi, tror jag. :) Jag ikläder mig rollen som "den kollektivboende", fast jag inte är det... Det går bra. Jag saknar det bara ibland.

Imorgon så har församlingen årsmöte efter gudstjänsten. Det blir nog bra. Men jag hoppas att det inte håller på alltför länge. Jag behöver plugga lite mer nämligen - ska skriva en såkallad processtext till seminariet på måndag. På kvällen så är det Unga Vuxna i kyrkan, men det blir nog några timmar däremellan och efteråt. Det borde funka.

Nedräkning

Nu är det mindre än en veckas jobb kvar.
Det känns ganska bra faktiskt, även om jag mestadels har trivts på jobbet i sommar.
Nu är det "bara" att börja kolla upp saker inför skolan. Känns ganska avlägset, men det är det ju såklart inte. Plötsligt är det ju bara. Jag borde kanske försöka att låna en del litteratur den här gången. Köpa blir förmodligen ohållbart.

Idag verkar temperaturen vara bra för rundan dessutom. Och inte lika omotiverande blåsigt som i förrgår. Måste ju tänka att det är kul och att det har någon form av funktion, för annars kommer jag att ge upp så småningom.

Pappa spelade in Morden in Midsomer igår kväll. Jag ska passa på att se det någon dag. Annars så kom jag hem i bra tid igår. Kom ifrån jobbet när jag skulle o allt. Bra när det händer.
Vi var på personalmiddag med sommarjobbarna på Harmony i Trelleborg, så jag o E hämtades direkt från jobbet. Min kusin o moster hoppade in o hjälpa till. Och när jag var tillbaka (E behövde inte komma tillbaka för en timmes jobb - lugn dag) hann jag putsa fönster utan att bli särskilt avbruten. Skönt att få det gjort.

Köpte en digitalkamera åt mamma i förrgår. Ringde henne på jobbet först o frågade om hon ville köpa den. Den var till ett bra pris och verkar dessutom bra! Roligt. Ska bli kul när hon börjar använda den också. :) Jag blev själv lite sugen på en likadan när jag provade den igår, men jag har ju redan en kamera som fungerar bra. Så det blir inte så.

Hmpf

Jag ska på bröllop.

Och för säkerhets skull klipper jag luggen för kort.

Inte bra.

Jag skyller på att saxen är slö, och hoppas att någon går på det.
Jo, men den är faktiskt slö. Men om det har med lugglängden att göra vet jag inte.

Återkommer med rapport från bröllopet efter helgen.

Förkortningars förvirrande förklaring

Såg en broschyr i en av mammas tidningskorgar där det stod:

"Vill du stödja SMK? Gå med i SMS!"

Jag kände inte igen stilen på den, men texten skulle kunna betyda: "Vill du stödja Svenska Missionskyrkan? Gå med i Svenska Missionskyrkans Sångarförbund!"

När jag tittade lite närmare på den upptäckte jag dock att om man ville stödja Söderslätts Musikkår så skulle man gå med i Söderslätts MusikSällskap.

Broschyren var fin också. Bud på att gå med i SMS bara för det, tycker ni inte det?

Trött

Sova. Nu.

Sömn är världsliga saker...?

Jag måste vända rätt på dygnet igen.
Jag går visserligen omkring och tror att jag har semester, men de kan ju faktiskt ringa mig igen imorgon bitti.
Teoretiskt, alltså.

Så detta nattsuddande måste få ett slut. Ja.
Skärpning.

Hon går hit hon går dit

...hon går runt en liten bit. Och hon startar (?) på ett kick, vilken underbar manick (?!).

Nejdå. Jag har inte fått något allvarligt maskinsyndrom. Jag har bara haft en fulltecknad dag. Är det kanske samma sak? ;)

Tänkte gå upp halv tio i morse. (gick inte så bra)
Gudtjänst i förmiddags - läste text. (gick bra)
Tänkte skippa kyrkkaffet för att gå hem o äta. (gick mindre bra)
Tänkte komma iväg i tid från kyrkkaffet... (gick bra)
...för att hinna köpa något att få i mig. (gick mindre bra)
Åkte in till stan. (gick bra)
Tänkte köpa något att äta på Pressbyrån vid T-Rådmansgatan. (gick ok, ett äpple)
Träffade en person för att prata lite. (gick bra)
Tänkte köpa något att äta på 7eleven. (gick mindre bra, fel sida vägen o lite bråttom)
Tänkte köpa något att äta i en automat nere på t-baneperrongen. (gick inte bra, tog inte emot mina pengar)
Tänkte att jag kanske skulle hinna köpa något vid bytet i Vällingby. (gick inte bra, tiden för knapp)
Tänkte att jag skulle köpa en sallad i Åkermyntan. (gick inte bra, de var slut)
Tänkte att jag skulle köpa en räkbaguette istället. (gick inte bra. Skulle kunnat få den gratis, men ville inte riskera något. Två dagar efter bäst före-datumet nämligen. Räkor är inte att leka med! Ville inte bli magsjuk till konserten.)
Köpte en salami-brie-baguette som gick ut idag. (gick bra)
Gick hem för att hämta kvällens outfit. (gick bra)

Gick upp till kyrkan, åt halva baguetten, hade övning med körerna, åt resten av baguetten och ett äpple i pausen, hade konsert med körerna, sjöng solot på välsignelsen som brukligt. (gick bra)

Trots allt detta har jag bara gått 8961 steg idag! Och det har gått bra. :)

Och igår blev jag påkommen av grannen med att sitta och gråta till West Side Story. Det ni!

Oviktiga saker

Detta fantastiska inköp gjorde jag igår! :)
Som jag har letat efter baljor som skulle passa i min smala diskho, eller efter vaskplattor (som det tydligen heter). Å så äntligen hittade jag en!

Och idag har jag en bottennotering på stegräknaren. Men jag bjuder på det!

Bröd och andra saker

Just nu:
Bakar bröd, strax avslutat. Hoppas det fungerar att ha koriander i. På kryddpåsen stod det att man kunde ha det i matbröd, men jag har aldrig provat förut. Jag bakar dessutom bröd för sällan för att komma ihåg de saker jag tidigare har läst på om i kokboken.

Tidigare idag:
På uppdrag. Klockan var fyra och jag hade inte gått många steg. Därför beslöt jag mig för att promenera till Vällingby och jämföra priser på en vara (ny favorit) i olika affärer. Denna vara kostade 19.90 på ICA Supermarket i Åkermyntan då jag köpte den där för ett par dagar sedan. Under dagens promenad passerade jag ICA Nära Rädisvägen (19.90), Björnboda Vi-butik (23.90), COOP Forum Vinsta (18.90), Hemköp Vällingby (21.90?) och COOP Extra Vällingby (20.90). Jag köpte den i den sistnämnda en krona dyrare än vad jag kan köpa den för i min vanliga matbutik. Helt acceptabelt.
Minst 14000 steg rikare (eller fattigare - beror på hur man ser det) kommer jag hem två timmar och 20 min efter jag lämnat min lägenhet.

Veckans resultat:
Återigen verifierad slutsats - stegräknare är motivationshöjande.
Jag har gjort ett diagram där jag varje dag skriver in mina resultat och som räknar ut vilket snitt jag håller. Tyvärr var stegräknaren lite stingsligt i början av veckan så måndagens och tisdagens resultat skrev jag in lite på känn. Men mitt snitt för denna vecka (inkl idag) ligger på 17 500 steg. Det är bra. Det har varierat mellan 8000 (torsdag, jobbade inte) och 33 000 steg (onsdags - en toppnotering tror jag bestämt).
Tilläggas bör kanske att man inte ska jämföra sig med mig eftersom jag är osäker på min stegräknares pålitlighet. Jag håller räkningen för att motivera mig själv, och tyckte att det var lite kul att jag kommit igång så bra.

Undrar om bröden har svalnat i bakdukarna nu. Spännande!

Intressekonflikt och ansvar

"Ert ja ska vara ett ja, och ert nej ska vara ett nej"
(ev felciterat, men det bjuder jag på isf)

Den femte april har jag lovat åka som ombud på årsmötet för Mälardalens distrikt.
Och det lovade jag eftersom det såg tomt ut i min kalender.
Det var tomt i min kalender eftersom jag hade glömt att skriva upp att det var gospelkördag samma dag (kl. 13-17) där vår kör 1st Garden Gospel kommer att öva tillsammans med gospelkören 2 the Lord från Vällingby, och därigenom bli en kör på ca 50 pers!
Det var också tomt i min kalender för att då när årsmötetsförfrågan kom, så visste jag inte att vi i Hasselkören skulle bli ombedda att sjunga på en 50-årsfest (en medlem i kören som fyller år) på kvällen.
Det var också tomt i min kalender, eftersom jag då inte visste att min syster skulle kunna komma och hälsa på den helgen. Detta kunde varken hon eller jag veta, eftersom min söta lillasyster inte visste förrän helt nyligen att hon förmodligen kommer att ha ledigt från Kolmården då...

Gny o gnäll o skit.

Jag vill inte åka på årsmöte! Jag vill sjunga i kör och träffa min syster!
Men jag har ju sagt att jag kan. (Och sådant som ett årsmöte kan faktiskt vara trevligt det också.)
Och det var ju ingen anmälan på kördagen, för då hade jag ju kunnat hävda att jag redan anmält mig till den när jag råkade lova bort mig till årsmötet.

Och kanske kan jag hitta någon annan som vill vara ombud. Och det hade säkert varit helt ok. Om inte mitt samvete säger mig: "Du har ju lovat att åka."

Gny o gnäll o skit, igen.

Och ponera att jag åker på årsmötet, har jättetrevligt, kommer hem på kvällen, och sedan är med och sjunger i kören på söndagens gospelmässa de sånger som jag faktiskt varit med och övat på redan. (Vilket nog är den mest troliga lösningen just nu.) Sen kommer jag sitta och vara lite sur/nedstämd över att inte få vara med på de andra sångerna, samt över att jag missat kördagen.

Alternativet är att fixa (om det ens går) ett nytt ombud.
Subalternativen bli då:

1. Ulrika kommer hit på fredagen och är med på spelkvällen på tonår (jag har inget annat ansvar för den samlingen än att vara där, vad jag vet just nu iaf). Jag väljer att vara med ett par timmar på kördagen och skippar 50-årsfirandet på kvällen och hänger med syster istället. Jag är sedan med och sjunger i de låtar jag tror mig fixa på söndagens mässa. Ulrika åker igen på sön em, och jag är med på kristen tro-kursen på söndagskvällen.

2. Jag är med på kördagen. Ulrika kommer på lördagskvällen (efter 17). På söndagen är jag med och sjunger i alla de gemensamma körsångerna vid mässan. Och efter kyrkan hänger jag med systern min, skippar kristen tro-kursen, och vinkar adjö när kvällen nalkas.

3. Syster kommer inte. Katarina har tonår på fredagskvällen. Hon har sedan kördag på lördagen och sjunger på 50-årskalas på kvällen. På söndagen sjunger hon med i alla de gemensamma låtarna, och på söndagskvällen (kl 16.30) går hon på kristen tro-kurs.

Inget alternativ är riktigt bra. Alternativ 3 skulle vara fullkomligt om inte den första frasen förstört alltihop. "Syster kommer inte". Nähä.
Och hade hon kommit då så hade alternativet inte varit fullkomligt, för om hon kommit och jag skulle ha gjort allt det upptecknade, så skulle hon få det jättetråkigt, och vi skulle knappt ha träffats alls, vilket skulle göra att jag skulle ha tråkigt på de annars så roliga sakerna, eftersom jag då lika gärna skulle vilja vara med henne. Och att jag dessutom förmodligen dragits med lite samvetskval angående mitt bristande ansvar i årsmötesfrågan hade lagt en dimma över den eventuella lyckan. Å andra sidan kan man tycka att om jag lyckas hitta ett annat ombud, så har jag tagit mitt ansvar. Trots ett brutet löfte. Hm. Vet inte det, jag.

Nu har jag skrivit av mig mitt lilla dilemma... men det förstås... det är ju bara en världslig sak. Man kan inte vara med på allt. Som att det skulle vara en nyhet. Skit.

Gula post-it

Mitt liv just nu består till stor del av dem.

De gula post-itlapparna.

Eller kanske inte.

Men min väska innehåller väldigt ofta en eller flera lappar av detta slag.

Intressant?

Nej, inte det minsta.