Det är advent

Imorgon är det första advent. Vart tog den här hösten vägen?

Jag satte upp stjärnan tidigare idag. Jag tycker om min stjärna. Den är stor och har sju armar, och passar alldeles perfekt i mitt fönster. Annars julpyntar jag ganska skralt. Adventsljusstaken är framplockad också, men den har egentligen aldrig varit riktigt undanplockad. Den har bara gömt sig i fönsterkarmen under 11 månaders tid. De olika långa ljusen från förra året står fortfarande kvar. Jag satte på ljusmanschetterna för att öka juligheten en aning. Och sedan ställde jag den krypande keramiktomtenissen som jag fick när jag jobbade i Blomstermåla i fönstret. Det var nog allt. Men i år ska jag komma ihåg att ta fram diskhandduken med luciamotiv som jag en gång fått av en av mina mostrar. Den är jättesöt. Jag har haft den undangömd och bortglömd i ett skåp, men jag hittade den idag och la den mer tillgängligt i kökslådan.

Ute är det snö och minusgrader. Vinter och fint.

Jag vill gärna gå på mötet i New Life imorgon, men det känns som att jag nog borde vara i Hässelby. Det blir lite mer adventstraditionellt vid gudstjänsten där, misstänker jag.

Cellen

Jag tycker så mycket om cellgruppen jag är med i. Eftersom det inte fanns en kontinuerlig bönegrupp i Hässelby för ett par år sedan (och eftersom jag hade behov av att träffa människor i samma livssituation som jag själv) så gick jag med i Ellies (och vid den tiden även Michelles) cellgrupp.

Inför hösten skickade Ellie ut ett mail om lite nya tankar om  hur vi kunde lägga upp ansvaret och bygga gemenskapen i cellen. Och det var hur bra som helst! Vi har fördelat bibelstudierna i hela gruppen, och S och jag har fått dela på spelandet på lovsångskvällarna som vi har var tredje vecka. Vi har även haft några gemenskapsdagar och lite sånt. Vi ska också ha egentid en och en, fika eller nåt, men där har jag de flesta kvar. Roligt!

Igår kväll avslutade vi läsningen av Efesierbrevet, och M hade en jättebra genomgång. Vi kommer att fortsätta med att läsa ett par kapitel i Markusevangeliet i veckan, men det blir först till om tre veckor, eftersom vi ska ha gemensam cell med en annan grupp om två veckor, och lovsång nästa. Många saker!

Nu till helgen firar vi SMUs hundraårsjubileum i Hässelby, men jag är ganska otaggad. Ikväll har vi församlingsmöte med samtal om pastorsprofil på den nya pastor vi söker, samt ungdomsråd.

Men först nu i eftermiddag, så ska jag till skolan och ha slöjd och bygga klart en liten scen till en liten film vi ska spela in på bilden imorgon utifrån ett etiskt dilemma som kan uppstå på förskolan.

Lite nytt

Jag vet inte riktigt, men det känns som att mina ord tagit lite slut. Eller så spiller jag ut dem i Facebook. Kan vara så.

Funktionen med bloggen blir ju lite sådär då.

U har kommit tillbaka från Etiopien (för snart två veckor sedan), och jag har varit där ett par gånger. Så mysigt! (Men ack så onödigt lång resväg.)

Jag hade en så bra helg, med spel- och Idolkväll på fredagen, myshäng hos U och S på lördagskvällen med vegetarisk lasagne, äppelpaj och "Forrest Gump". I söndags hade cellgruppen fikat i New Life, så då var jag där på andra mötet. Missade en del av predikan, men det var bra att vara där ändå. På kvällen var jag på Rekviem-konsert i St Matteus kyrka, där R spelade. Det var riktigt bra!

Igår hade jag ett möte med min handledare inför nästa period av verksamhetsförlagd utbildning (VFU, typ praktik). Jag frågade henne om hur det gått med pärlprojektet som jag hade med några barn sist jag var där. Hon svarade att de kollat med barnen om de ville fortsätta med det, men när barnen frågade efter mig och fick reda på att jag inte skulle vara där, fanns det inget intresse alls. Så min handledare och jag funderade på om intresset runnit ut, eller om det kunde vara så att det var personrelaterat. De projekt som jag driver tillsammans med barnen har inte varit särskilt kopplade till avdelningens övriga verksamhet. Det är lite dumt, för tanken är att vi som studenter helst ska bygga på sådant som redan är igång. Då blir det att jag sysslar med något slags parallellverksamhet.

När jag skulle gå hem efter mötet gick jag förbi avdelningen där jag brukar vara. Ett av barnen såg mig och sa: "Jag har gjort klart min pärlplatta" Och jag ville gärna se den, så jag följde med in på avdelningen, och när jag fått se hans pärlplatta och lovat att vi skulle ta hand om den när jag kom tillbaka, så fångade ett annat barn upp mig. "Vet du, Katarina, var är de där bilderna nånstans?" Och det var de två barnen som jag hade med i projektet från början, men som missat slutklämmen. Så jag lovade dem att de skulle få möjlighet att också göra som de andra. Roligt!

Förra kursen handlade om matematik, men projektet var i hög grad estetiskt. Och den här kursen som vi läser nu handlar om estetik (o etik). Så det skulle vara roligt att se hur långt man kan komma vidare med pärlorna.

Jag vill möta Dig

Jag vill möta Dig
där det är underbart att vara Jag

I den närhet där vi är varandra och tydligast oss själva

Där min skönhet är självklar för att Du ser den

Och jag är levande för att Du lever med

I mötet där avståndet skriker

Och den stilla längtan

Jag vill möta Dig
där det är underbart att vara Du

(Nedtecknad i lönndom 22 januari, 2009, lätt beskuren)