Oflyt

 

• Jag glömde matlådan hemma.
• Visserligen minimal kö till kopiatorn, men insåg snart att andelen kopior på kortet inte skulle räcka till
• När kortet var tömt satte jag igång min datorn, men det var ovanligt trögt att komma ut på universitetets trådlösa nätverk
• Väl uppkopplad och inloggad märkte jag att länken till att köpa fler kopior var knas, men efter att jag pratat med en av bibliotekarierna så hittade jag en annan väg dit. Lyckades alltså fylla på kortet efter flera onödiga omvägar
• Tillbaka till kopieringskön där min klasskompis lyckats hålla min plats (konsten att känna sig skyldig gentemot de bakomvarande som också hade en del att kopiera) hann jag kopiera några ark innan ett papper fastnar i maskinen. Problemet är inte jättesvårlöst, men tog ändå några extra minuter, och ett mindre paket frustration... Jag skickar iväg min klasskompis så att hon ska hinna värma sin mat och äta innan seminariet börjar en halvtimme senare
• Köper en baguette i kafeterian för 44 kr... (och senare två korv med bröd på Centralstation för 36 kr)
• Tåget kör i tid, men stannar innan Flemmingsberg och står stilla i 36 min.

Och så saknar jag farmor...
(Jag är på väg till hennes begravning.)

På resa - dagboksanteckningar

En julhälsning:

Dan före dan före dopparedan var jag med om en spännande resupplevelse. Jag är tacksam över att min kära syster var med mig största delen av tiden.

Jag bokade min tågbiljett för någon månad sedan, när jag fått reda på att vi skulle ha vårt sista seminarium i skolan innan julen så sent som den 22 december. Eftersom jag ofta försöker ta så billiga biljetter som möjligt, så får jag anpassa tiderna lite efter det. Detta innebar att jag valde ett Intercitytåg som skulle gå vid den ändå inte allt försena tiden 15.25.

Så närmade det sig dagen för resan mot söder och det blev mycket tal om hur snön orsakade förseningar i tåg- och övrig kollektivtrafik. Jag brukar inte bli så nervös av sådana varningar, och jag tyckte väl ändå att ankomsttiden till Malmö inte skulle vara så sen (20.40), så det fanns ändå lite uttrymme för förseningar.

I onsdags morse gick jag upp kl 6 för att bli klar med det sista innan jag skulle till skolan. Jag tog med mig väskan och åkte in till skolan. Jag fascinerades över att bussen (jag tog en tidigare buss för säkerhets skull) var ganska tom, och att jag slapp känna mig besvärlig för att jag hade med mig en gigantiskt väska mitt i rusningstiden. Jag var i skolan i lagom god tid, och förmiddagen flöt på bra fram till 12 då seminariet var slut.

Efteråt hade jag ganska gott om tid innan jag behövde åka till stationen, så då gick jag upp till kafét och köpte en glass för halva priset, och letade efter ett eluttag för att kunna ladda datorn innan resan. Min erfarenhet av resor med Intercity, är nämligen att det inte finns några eluttag vid sätena.

Ulrika hade ringt mig och funderade lite över de tider som stod vid vårt tåg på trafikinformationen på SJs hemsida, så jag gick in och tittade, och ringde sedan SJ och frågade om de redan nu visste att vi skulle bli så pass sena. Enligt deras prognos skulle vi vara i Lund klockan 1.05, vilket kändes lite väl pessimistiskt om det inte fanns starka belägg för att misstänka en sådan försening. Så jag rinde SJ och pratade med en trevlig man som lovade ta reda på vad de siffrorna kunde bero på. Han tog mitt nummer och ringde sedan upp. Det var tider som låg kvar sedan i förrgår, och vad han kunde se fanns det inget som talade för att det skulle vara några särskilda förseningar på vårt tåg. Men sedan blir det ju säkert lite sådana ändå, garderade han sig. Jag svarade med att jag förväntade mig att det nog skulle kunna bli det, ja, tackade och lade på.

Omkring kvart över två gick jag från skolan, och var vid Stockholm Central ca tjugo i tre. Eftersom kollektivtrafiken också drabbas av snön, så såg både jag och Ulrika till att vara i god tid. Ulrika kom strax efter mig och vi gick och tittade på informationstavlan. Tåget beräknades redan vara försenat. 16.35 skulle det köra, så vi gick och satte oss vid ett fik där vi kunde höra utropen.

Det var en ganska lagom temperatur uppe i vänthallen. Vi gick till informationstavlan när vi tyckte att det snart borde bli dags, men ännu hade inte något spår kommit upp. Det var mycket folk vid tavlorna. Och plötsligt stod det 17.00, som ganska snabbt slog över till 18.00. Vi bestämde oss för att passa på att undersöka faciliteterna till det facila priset av 10 kr/person. "Vi har ju betalt för tågresan, så då är det ju dumt att betala för att gå på toa som ändå finns där", resonerade min kloka syster, som också hon ändå gav efter för nöden.

Vi hittade en ledig bänk som vi slog oss ner på, och Ulrika gav sig på "The Origin of Species", och då och då gick vi och tittade om några förändringar tillkommit. Tjugo i sex ställde vi oss vid tavlorna igen, men det hände inte så mycket där. Däremot hade ett gäng hormonstinna pojkspolingar börjat bröla slagord mot polis och annat mitt i folkmassan. De var omringade av poliser. Och med tanke på att det blivit betydligt mer svårframkomligt, bestämde vi oss för att ta oss ner, och det var ett projekt i sig. Det verkade som att ynglingarna var fotbollssupportrar av något slag.

Under närmare en timmes tid flyttades den preliminära avgångstiden fram tio minuter åt gången. Eftersom det är betydligt kallare nedanför än ovanför "ringen", så blev vi ordentligt kalla om fötterna. Ulrika agerade personlig jukebox med sånger som "This little light of mine" och "Waka waka". När tiden ändrades till 19.25 gick Ulrika in på Pressbyrån, och när hon kom tillbaka rekommenderade hon mig en sväng på densamma för att värma upp fötterna en aning. Inte illa alls, även om det krävdes en tids strosande i butiken för att tina frusna fötter.

Tiden ökade på ytterligare och stod nu på 19.55, och vi bestämde oss för att värma oss lite på övre plan. Vi började nu bli riktigt bra på det där med stora väskor i rulltrappor. Och nu verkade det äntligen hända vettiga saker! Snart stod det ett spår, och efter ännu en liten stund indikerade tavlan att tåget var inne på perongen och vi stosade glatt ner för rulltrapporna igen, ut till gången vid spåren och tog hissen upp till spåret. Tåget stod verkligen där, och vi gick till våra vagner och platser.

Tåget kunde inte åka omgåede, men vad gjorde det när vi äntligen var ombord, och det var varmt. 20.20 lämnade tåget perongen (fem timmar för sent), och vi informerades om att vi självklart skulle få värdebevis för hela biljetten enligt restidsgarantin, samt bjudas på fika och renklämma (eller macka om man kom lite sent). Platsen brevid mig verkade ledig, och Ulrika kom och satte sig där. Vid min plats var det dessutom eluttag (glädje!).

Vi kände oss lite osäkra på hur vi skulle ta oss från Malmö till Trelleborg. Vi hade ju bara biljett till Malmö (för att jag är snål, bara därför, billigare att betala med Skånetrafikens rabattkort - JoJo-kortet, än att ta med bussresan på tågbiljetten), och om vi skulle bli mer försenade så skulle vi missa sista bussen som gick ända till Trelleborg. Dessutom skulle mamma behöva hämta oss i stan. Klockan fyra på natten.

Under resans gång utökades förseningen, trots ganska bra flyt, med drygt en timme (vi var nog framme 02.40). När vi började köra in mot Malmö Central gick jag och pratade med tågpersonalen. Jag lyckades nog förmedla att vi var systrar i nöd, och de fixade en taxi till oss! Det var lite kruxigt att hitta dit taxin skulle stanna, men efter ett tag så var vi i alla fall där och taxin kom strax efter 3. SJ bjöd oss alltså på taxi även om vi inte hade biljett. Förseningen (på sex timmar) bidrog ju till att vi inte skulle kunna komma hem. Taxametern rullade upp till över 700 kr, så vi var tacksamma att slippa den utgiften, att vi kom hela vägen hem, samt att vi slapp dra ut en förälder på de snöiga vägarna. Vi var hemma ungefär kvart i fyra på natten. Dagens resa måste alltså ha tagit omkring 12 timmar, väntetid inräknat. Inte illa!

Och vi får, liksom resten av Sverige en

ordentligt vit jul för första gången på länge, 

och med denna lilla reseskildring vill jag önska alla

 en riktigt GOD JUL!!!

Lite nytt

Jag vet inte riktigt, men det känns som att mina ord tagit lite slut. Eller så spiller jag ut dem i Facebook. Kan vara så.

Funktionen med bloggen blir ju lite sådär då.

U har kommit tillbaka från Etiopien (för snart två veckor sedan), och jag har varit där ett par gånger. Så mysigt! (Men ack så onödigt lång resväg.)

Jag hade en så bra helg, med spel- och Idolkväll på fredagen, myshäng hos U och S på lördagskvällen med vegetarisk lasagne, äppelpaj och "Forrest Gump". I söndags hade cellgruppen fikat i New Life, så då var jag där på andra mötet. Missade en del av predikan, men det var bra att vara där ändå. På kvällen var jag på Rekviem-konsert i St Matteus kyrka, där R spelade. Det var riktigt bra!

Igår hade jag ett möte med min handledare inför nästa period av verksamhetsförlagd utbildning (VFU, typ praktik). Jag frågade henne om hur det gått med pärlprojektet som jag hade med några barn sist jag var där. Hon svarade att de kollat med barnen om de ville fortsätta med det, men när barnen frågade efter mig och fick reda på att jag inte skulle vara där, fanns det inget intresse alls. Så min handledare och jag funderade på om intresset runnit ut, eller om det kunde vara så att det var personrelaterat. De projekt som jag driver tillsammans med barnen har inte varit särskilt kopplade till avdelningens övriga verksamhet. Det är lite dumt, för tanken är att vi som studenter helst ska bygga på sådant som redan är igång. Då blir det att jag sysslar med något slags parallellverksamhet.

När jag skulle gå hem efter mötet gick jag förbi avdelningen där jag brukar vara. Ett av barnen såg mig och sa: "Jag har gjort klart min pärlplatta" Och jag ville gärna se den, så jag följde med in på avdelningen, och när jag fått se hans pärlplatta och lovat att vi skulle ta hand om den när jag kom tillbaka, så fångade ett annat barn upp mig. "Vet du, Katarina, var är de där bilderna nånstans?" Och det var de två barnen som jag hade med i projektet från början, men som missat slutklämmen. Så jag lovade dem att de skulle få möjlighet att också göra som de andra. Roligt!

Förra kursen handlade om matematik, men projektet var i hög grad estetiskt. Och den här kursen som vi läser nu handlar om estetik (o etik). Så det skulle vara roligt att se hur långt man kan komma vidare med pärlorna.

Akt 2

Igår var en sån där ljuvligt härlig dag.

Jag konstaterade i fredags att jag skulle ha en jobbfri helg, och finaste Josefine föreslog då att vi skulle ses igår. Jag bestämde med mamma, M och R att jag skulle komma hem till mamma klockan 9 för frukost. Jag lyckades få tag på Anki och kunde låna hennes sommarkort, och sedan gick jag för att äta frukost. Mamma hade dukat upp rena hotellfrukosten, och det var hur mysigt som helst!

Kvart i tio gjorde jag mig i ordning det sista innan avfärd och hoppade sedan på min underbara cykel. I väskan hade jag min fina, cerise regnkappa, eftersom vädret förutspåddes bli regnigt i Malmö. Något spår av regn syntes dock inte till på hela dagen.

Josefine och Ellen var hemma ensamma, eftersom Josef och Lisa jobbade. Vi åt mat, lekte med Ellen, tittade på Up, bakade och åt kladdkaka, pratade, tog en promenad och letade reda på en förskola som Josefine tänker kan bli bra och blev bjudna på våfflor när Lisa (Josefs syster) kom hem. Vi försökte oss också på att spela några omgångar Boggle, men det gick helt enkelt inte att hitta flytet. Vi körde nämligen utan diagonaler, och då blev det jättesvårt. Så vi spelade en omgång Coloretto istället. Jag hade tur. Jag vann.

Plötsligt var klockan nio, och jag insåg att jag borde åka för att inte komma hem alltför sent. Med ett fantastiskt bra flyt lyckades jag springledes byta buss på Södervärn och var i Trelleborg klockan 22.00, 40 minuter efter att bussen lämnat Rosengård. Natten var ljum och stilla. Och jag njöt.

När jag hämtat min cykel från min dolda parkering, cyklade jag iväg genom stan. Jag såg ett par som såg ut som våra trevliga tyska campinggäster, men jag tänkte någon sekund för länge för att hinna hälsa på dem.

Jag ville förlänga den härliga känslan av ljummen nattvind, så jag valde att köra upp om Netto för att ta landsvägen över Gislövs by. Det var ett delvis korkat beslut, eftersom jag inte hade baklyse, och den vägen bitvis är helt oupplyst. Mitt framlyse bestod av en skarp liten ficklampa som jag hängde om handleden och lät luta mot handbromsen. Mycket koncentrerad gav jag mig iväg på äventyr. Det var inte många bilar på vägarna, men ett par av dem jag mötte slog inte av helljuset, så då behövde jag verkligen anstränga mig för att se markeringarna på vägen. Jag oroade mig givetvis mest för de bilar som kom bakifrån, och fick lita på att bakreflexen inte blivit otjänlig.

Väl hemma var mysgrannarna på besök, och jag fick lite utrymme för min uppspelthet. Jag fick ost och kex och ett glas jordgubbsflädersaft, och bara trivdes.

Dagen enda missöde: Remmen på väskan gick av. Det känns lite tråkigt, för jag gillar min väska. Men det var väntat.

Härliga helg!

Det har varit en riktigt härlig, och lagom intensiv helg.

I fredags var jag visserligen (hör och häpna!) lite osocial, och lämnade ganska snart den trevliga picknicken i Rålis med kurskamraterna efter tentainlämningen. Till förmån för avslappnad hemmakväll med syster o film.

Igår åkte Ulrika och jag in till stan en sväng och gick och lyssnade på lite stå-uppare på Skrattstock på Långholmen, innan vi köpte en falafel och åkte ut till Gustavsberg. Vi blev guidade på Kosta Boda factory outlet, och tog en sväng in på Iittala där syster köpte lite muggar och en studentpresent.

På kvällen blev det grillat med ett gäng nya bekantskaper. Mycket trevligt!

Idag sov vi lite längre, jag uppdaterade bloggen :), och sedan fick vi skynda på lite för att komma iväg till kyrkan (idag: New Life, andra mötet). Efter mötet gick vi till Rålambshovsparken där det skulle bli utomhusgudstjänst och dop. Härligt! Därefter falafeltallrik respektive halloumi-rulle tillsammans med Ingrid i Kronobergsparken.

På kvällen gick jag och Ulrika och lyssande på en nationaldagskonsert med orkester, körsång och recitation med Stina Ekblad i St Matteus kyrka. Den var riktigt bra, men vi var lite möra efter en ganska intensiv helg.

Nu ligger Ulrika och sover, och jag tänker att det borde vara dags för mig att göra detsamma!

Den vackraste dagen...

Jag har varit på många bröllop. Många oerhört fina och trevliga bröllop. Men det är något alldeles särskilt med bröllop där brudparet på något sätt står mig extra nära. Som i syster-fallet.

Min allra vackraste syster gifte sig i kristihimmelsfärdshelgen. Det var småregn och mulet, men vigseln flöt på bra, och festen blev helt fantastiskt trevlig! Våra kusiner Susanne och Emil hade gjort ett grymt bra jobb som värdar, och jag hoppas att även de som inte kände brudparet och många av de inblandade lika bra som jag hade lika trevligt. Många av aktiviteterna/inslagen involverade och aktiverade gästerna, och stämningen var mycket god. Maten var grym!


Jag och två av Simons barndomskompisar var ansvariga för "gardinerna" i förberedelserna. Det var ett stort och ganska tidskrävande projekt, men till sist blev vi nöjda, och fick många trevliga kommentarer om att dem. Jag fick också vara med i Ulrikas frisyrförberedelser på en salong inne i stan (Trelleborg), samt äran att köra brudparet till hotellet, och hämta dem där följande morgon. Köruppdrag som jag blev oerhört glad över att få utföra, trots viss trötthet.



Under vigseln hade jag en liten bibelläsning, och under festen höll jag ett litet tal och en lek. Insatserna uppskattades och det var galet roligt att det gick så bra!


Dagen innebar två tydliga bevis på min tankspriddhet. Först lämnade jag mina skor på hårsalongen (eftersom vi också bytte om där) - något som Simon och hans vänner hade löst genom att få med dem i sin bil. Och sedan glömde jag min bibel i kyrkan. Den sistnämnda hade vigselförättaren, och tillika vännen till familjen, räddat med sig till festen. Så också där fick jag hjälp med att hålla ordning på mig. Skönt! :)


Jag gav brudparet en liten dikt.
Den kommer sen...
Här ser man i alla fall lite av hur jag var klädd.


Dagen efter var det brunch, paketöppning och avstädning. Något som givetvis tog ganska lång tid, men var avklarat framåt tre-tiden på söndagen.

Bilderna är tagna av vår käre pappa, då jag inte har några egna. Jag valde ganska medvetet att inte ta med min kamera. Mycket att hålla reda på ändå. :)

Sommarlov

Det har varit en mycket intensiv termin. Femveckorskurserna har avlöst varandra, och några av dem ha legat på avancerad nivå. Kurser, som för de som inte är utbildningens testkaniner, kommer att ligga i termin sju (eller var det sex?). Hittills har jag klarat mig. Hittills. Men jag lämnade in sista tentan i fredags. Och jag förväntar mig inte att jag klarat mig. Osedvanligt låg kvalitet. Men jag förstår om ni inte tror mig. Just eftersom jag trots tveksamheter har klarat mig hittills. Jag hoppas givetvis att jag slipper komplettera, men jag tror kanske att det nog var dags nu.

Hur som helst, så är det oerhört skönt att inte ha mer skola den här terminen.

Och min allra käraste syster har flyttat upp till Stockholm! Närmare bestämt hem till mig (tillfälligt). Och jag njuter! Det är SÅ mysigt att ha henne här. Hon har påbörjat sin doktorandtjänst vid botaniska instutitionen, där hon nu först kommer att åka ner till Tanzania, och sedan kommer tjänsten ha sitt fältarbetet i Etiopien. Coolt! Jag är sjukt stolt över att hon är doktorand. Hon och Simon har hittat en lgh som de kan få hyra i andra hand. Tyvärr i en annan del av stan, men jag hoppas att de får den. Skulle vara skönt för dem att ha någonstans att ha sina saker, och det verkar vara ett bra ställe. Hört från pålitliga källor...

Morgon, skridskor och Lotta

Mobilbilder från en alldeles fantastisk
morgon på Flaningen i Trelleborg
5 januari 2009, kl 8.30-10.30

Småplock från ledigheten

Jag skriver snart något nytt.
Men så länge bjuder jag på några bilder...

Julafton firades hos Wiborns.
Suddig bild, men vad gör det när den är så mysig.
Tobias hos mormor med gammelfarfar o -farmor.

Susanne o Tobias.


Julevangeliet.
Lotta, Tobias, Linus o Therese.



Annandag jul firade vi igen, men då hemma hos pappa.
Jag kallar denna installation för: Barn på bord.
Sven.


Barn bland paket...
Sven o Josefina.



Nyår hemma hos pappa.
Ulli o Simon.

Jag var där.


Vid tolvslaget då år 2009 inträdde.



Min senaste smyckesskapelse.
En födelsedagspresent till Anna som fyller år idag! :)


Ingrid och jag gjorde "soppa" i fredags.
Den var god.

Vaddå stress?

Jag har haft ett mindre sammanbrott i skolan idag. Ett sånt där "tänk-om-jag-kommer-att-behöva-göra-en-omtenta-och-vi-som-har-så-mycket-annat-just-nu"-utbrott. Det brukar gå i vågor. "Det-ordnar-sig"-känslorna är sövande, och "Det-kommer-aldrig-att-gå"-tankarna är bedövande. Någon slags jämvikt vore kanske att föredra, kan man tycka. Dessutom har jag nu hört rykte om att jag åtminstone inte behöver göra en omtenta (sen får jag ju se om kompletteringar o sånt). På måndag eller tisdag får jag veta.

Jag skulle vilja vara en sådan där bra student som planerar sin tid, och faktiskt följer det.
En sådan där student som tar tag i saker på en gång så att man bara behöver titta över sitt arbete/läsa sina anteckningar dagen innan.
En sån där som är ledig med gott samvete när man bestämt sig för att vara det, och är värsta koncentrerade när man ska läsa samt nogsamt antecknar det viktigaste och gör kloka sammanfattningar efter ett visst antal sidor.

Men nej.
Jag fungerar inte så.
Inte nu i alla fall.
Och har aldrig riktigt gjort.

Men nu ska jag försöka göra en insats i en halvtimme lite drygt.

Reflektioner från helgen som gick:
Min sötaste syster är 23 år.
Guitar Hero III är faktiskt väldigt roligt!
Det är trevligt att gå på 30 + 30-årskalas.
Jag har dålig koll på de 20 gågna årens trackslistor.
Aldrig mer ska jag försöka lura i mig själv att det bara är läroplanen som ska läsas!

Det finns många saker som jag skulle vilja göra, som inte kommer att hinnas med.
Det finns många saker som jag gör, som jag kanske inte borde räkna med att hinna med.
Det finns många saker som jag gör, som jag borde låta bli att göra. (Jo, det är tidskrävande och sömnstörande att titta på IDOL-klipp, särskilt på nätterna, jag lovar!)

Friskt vågat

Jag har anmält mig till Hässelbyloppet nu. Läskigt!

Men både idag och i förrgår kom jag runt en bana på 7,6 km utan att ta ut mig alldeles.
Så det borde gå att "springa" milen i snigeltakt! :)

Några eminenta höstjoggarklädtips?
Jag har lyckats klä mig till väder ner till 11-12 grader, men om det blir kallare blir det så svårt att avgöra hur man ska kombinera det. Regn?

Jaja... har ju en månad på mig att komma på lämpligheter.
Bara förkylningarna håller avståndet så borde jag fixa det, eller hur? :)

Jag ska ha besök i helgen. Allra käraste syster kommer hit. *lycklig*

Borde plugga nu...

Motivation, välkommen tillbaka!

Haha. Och idag var jag på jobbhumör igen!
Och trots att det var ganska stressigt på jobbet emellanåt, så kändes det kul att vara där. Bra. Men glassen är hopplöst slut... Inte mycket kvar alls.
John ringde till Diplom-Is idag och informerade om läget, och det lät som att han varit bra på det. Hoppas bara att det resulterar i att vi får mer glass imorgon.

Fick massor med hjälp vid stängningen idag, och plötsligt blev det mycket trevligare att stänga trots att jag ändå behövde jobba över 25 min.

Jag är på ganska bra humör med andra ord. Ledig imorgon. Orkade 5 km i förmiddags, bjöds på extra frukost hos moster o morbror (o Lotta o Sus) och badade i brungrumligt vatten därefter.

Underbara, omöjliga bokningsprogram

Scen 1
Två par kommer fram till receptionsluckan.
"Hej, vi har bokat två stugor till på söndag." (fredag idag)
Söker frenetiskt på datorn efter nämnt efternamn.
"hm... kan inte hitta er... men vi har nog två andra vi kan lägga in er i"
"Mannen vi pratade med sa att vi fick de två sista lediga stugorna"
Tittar på de olika stugorna för att se om jag hittar namnet.
"Ja, det här var konstigt... vad för slags stuga var det?"
"Med dusch"
"Nä, men vänta... jag hittade något här. Rätt förnamn men annat efternamn."
"haha... men det heter du ju inte än" (säger hennes förmodligen blivande man)
"Men oj... det här var udda.. i ena stugan står ni bara för en natt. Men de är ju lediga båda nätterna i alla fall o annars verkar det stämma."
Lämnar nycklarna och hälsar dem välkomna.

Normalt när man gör en bokning av flera stugor så sker det per automatik att de blir bokade lika länge. Och det blev det troligtvis i detta fallet också. Men i stugans översikt så var ena stugan endast inbokad en natt. Hur det har gått till begriper jag inte. Det är ju omöjligt att i samma bokning ha två olika datumspann. Bugg i programmet.... måste vara det. Fattar inte hur. Att jag sen inte hittade namnet jag letade efter gjorde ju det hela än mer spännande.
Det var dock inget problem att avboka bokningen och lägga in den på nytt. Då såg det lika ut i stugorna. Häpp.

Scen 2
Jag har varit på kvällsandakt och Mira ropar in mig till receptionen.
"Det är två tyskar här som säger att de bokat, men jag undrar om de inte är på fel camping... kan det vara Dalabadet de skulle till, för jag kan inte hitta dem?!"
Jag hälsar på det tyska paret, sen visar hon mig namnet som de skrivit ner. Varpå jag skrattar till lite.
"Nämen... jag tror jag har sett dem i bokningen... fast med helt katastrofalt fel stavning och typ helt annat namn. Det står typ Chactus eller nåt sånt. Känner igen förnamnet också."
Jag bläddrar lite bland stugöversikterna, för jag har ju sett namnet där förut, men kan inte hitta dem. Börjar bli lite nervös, för tänk om nån råkat avboka dem...?
Söker på efternamn innehållande "ch" och hittar till slut kunden. Ser att bokningen ligger där. Inte avbokad. Helskumt att den inte syns i översikten.
"Mira, du kan väl korrigera namnet nu och ta hans adress? O sen får du avboka o boka om så att de syns i stugöversikten. Om du hinner göra det ikväll... skriv ner det annars."
Jag står kvar o hjälper lite med några småsaker till medan Mira fixar och jag är helt förundrad över det här programmet. Visserligen har det haft många buggar innan också, men på det här sättet?! Och flera gånger på en dag...

Det kanske inte bara är jag som är trött?

Detta är mitt tvåhundrade inlägg på den här bloggen. Jag hade tänkt att jag skulle gjort någon form av jubileumsinlägg, extra festligt. Blev ju inte riktigt så.

Dessutom är jag trött. Och i en slags väntan. Saker som inte går att göra så mycket åt är inte värda att lägga ner en massa tid på, har levt lite efter den devisen i veckan.
Och nu är det helg. På riktigt den här gången. För jag är ledig. I sammanhängande tre dygn. Yeah. (Fredag 15.30-måndag 15.30) Imorgon ska jag hänga med syster o mamma. Mysigt.

Veckans happenings:
- Den medelålders tysken som sov i bilen till tältpris och som gav mig sin adress (o en nyckelring köpt på en av färjorna) o sa att jag fick skriva om jag ville.
(Som reste ensam och förmodligen bara ville ha någon att prata med, men därför kunde tolkas lite... tja... flörtigt?)
- Volleybollen. Det var många som var med och spelade i onsdags och det blev riktigt bra spel. Kul!
- Kusinerna.
- Stamgästkontakterna. Löv my stammises.

Klockan nästan ett. Nu sova.

Jobb och släkt

Idag jobbade jag kväll igen, så jag passade på att ta en liten promenad innan lunchen. Efter gårdagens hårdträning (var ute o joggade med systern min som trots att hon hävdade att hon var otränad var oförskämt pigg efter den något mer än vanligt ansträngande turen) tyckte jag att jag behövde varva ner med en långpromenad till Dalabadet och tillbaka (ca 5 km totalt).
Såklart krockade min arbetstid med min morbrors 60-årsfest, och såklart missade jag återigen en kusinskarabild. Till min oförställda glädje dök dock (den på festen närvarande) kusinskaran upp en stund innan stängning och förgyllde med en tallrik med fransk chokladtårta med grädde och något slags fruktsallad. Och så bara njöt jag av att ha så fantastiskt fina kusiner!

Efter jobbet, som jag dock lyckades sluta i tid för en gångs skull, så vandrade jag bort och deltog i efterfesten (ost o kex). Mysigt! Jag tänkte på vägen hem från festen att jag kanske har världens bästa släkt, men jag tror inte att det går att tävla i något sådant.

På jobbet idag hade jag min för säsongen första "fixa till en avancerad dubbelbokning". Det är ganska roligt. Så länge det finns plats så att det går att korrigera. Och det gjorde det. Jag har dock ingen aning om hur det lyckades bli en dubbelbokning... Jo, att det lyckades förvånar mig inte, men mer hur det kunde ha gått till. Det var ytterst förbryllande, och jag kunde inte komma på något riktigt vettigt alternativ. Men jag kom åtminstone fram till att det mest troliga var att det var en faktisk dubbelbokning, och inte någon som bokat för någon annans räkning, som var ett av mina alternativ. Och denna dubbelbokning hittade jag tack vare ett missförstånd med en annan gäst! Som vi löste sen, tack vare att gästen ringde upp för att kolla så att det blivit rätt, vilket det inte hade blivit... Ehum.
Jag tröstar mig med att det inte var jag som orsakat dubbelbokningen i alla fall. Och så berömmer jag mig själv för att jag är så skarp så att jag hittade den. Eller nåt. :)

Och nu är det jättemycket folk på Nybostrand, och det är väldigt roligt. Barn som springer runt, mina vänner stammisarna, och fina kaplaner (gårdspastorer/gårdspräster som har en vecka var).

Titta vilken söt!!

Alltså... Det här måste ni se!

Jag har uppenbarligen förärats med en fantastiskt söt bonusbrorson.

Har ännu inte fått träffa honom.
Snart är det sommar!

Man måste välja "spara länk/mål som" för att kunna se den verkar det som. Eller jag vet inte om det kanske går bättre med Internet Explorer.

Veckans bravader

Gospelmässa

Hässelby Missionskyrka
Ikväll 18 maj klockan 19.30

Välkommen!

(Gissa vem som är med o sjunger...)

Jag är medveten om att vissa bilder nedan är ganska dåliga.
Men jag vill förmedla en känsla.

Denna vecka ha liksom många andra veckor innehållit en del jobb. Jag hade dock tagit fredagen ledigt för att kunna åka till min fina syster som tillfälligt håller till i Kolmårdens djurpark. Hon tillhör inte attraktionerna där (även om man skulle kunna tro det), utan jobbar som zoo-lärare och vägleder skolklasser runt i parken. I fredags var hon ledig och tog med mig på en sväng i duggregnet. Det var jättemysigt, och jag fick klappa några elefanter på snablarna.

Pingviner Björnhanne

Jag tittar på präriehundar

God mat på restaurang Safari

Gorillahanne Zebra Lättjebockar (?)

Delfiner

Igår kväll besökte jag Linnea i Vallentuna. Hon har fyllt år och firade med grillfest. Kvällens stora happening var när chokladfontänen kom fram och vi fick doppa marshmallows, banan, äpple och apelsin. Vilken grej!

Linnea och Chokladfontänen

Tomt Roslagståg...

På väg till Ormsta station 21.30 var det uppehållsväder
Vid Mörby station 22.05 ösregnade det

Idag predikade Josue på förmiddagsgudstjänsten i kyrkan. Han är en av våra ecuadorianska volontärer, och han pratade om vikten av att hålla sig nära Jesus, vårda församlingsgemenskapen och föra evangeliet vidare.
Tre punkter utifrån Hebr. 10:19-25.
Varför ska något som borde vara så lätt vara så svårt?

Så kan vi då, mina bröder, tack vare Jesu blod frimodigt gå in i helgedomen på den nya och levande väg genom förhänget - hans kropp - som han har invigt åt oss. Vi har en stor överstepräst som är satt att råda över Guds hus. Låt oss därför träda fram inför Gud med uppriktigt hjärta och i full trosvisshet, med ett hjärta som renats och inte vet av någon synd och med en kropp som badats i klart vatten. Låt oss orubbligt fortsätta att bekänna vårt hopp, ty han som gav oss löftena är trofast. Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar, och låt oss inte försumma våra sammankomster, som några brukar göra, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.