En konstig julbild...
Och så ska jag spela volleyboll idag. Internt. Wheeee! Visserligen inte så länge, men ändå. Måste ju kompensera att jag inte går till SSIF längre och spelar...
Mmm... hela jag känns faktiskt lättare. Kryptiskt men härligt!
En själslig soluppgång?
Jag skrev ett dagboksinlägg med extremt många metaforer igår (i husets gemensamma, men för utomstående hemliga, dagbok). Det var roligt.
Jag hade svårt att somna igårkväll, så jag gick upp och pluggade en timme. Det har nog aldrig hänt mig förut. Jag kommer dessutom ihåg vad jag har läst. Jag stryker under och skriver lite i kanten. Ambitiös. Ger mig bra självförtorende att ligga i fas. (Visserligen lätt att ligga i fas innan kursen börjat.)
Och sen så känner jag att våren är på väg!! Solen är inte framme, men snön smälter. Därför vill jag beskriva hur jag mår med en mysig vårbild som jag tog på paradisstigen på Öland för två år sedan!
*ler stort och med hela hjärtat*
2 kommentarer:
Vad skönt. Jag vet precis hur det känns att ligga efter med plugg och vilken härlig känsla det är att bli fri och få komma i fas. Lite som att flyga faktiskt! Samma glada lätthetskänsla...
Var det där med volleybollen på allvar? Jag letar lite halvt om halvt efter nånstans att spela volleyboll, men jag har ju liksom ingen tid att spela så mycket matcher, vilket gör det svårt att hitta en klubb...
Bless you! och tack för i lördags. Trevligt att prata med dig :)
Ja, volleybollen är på allvar, men vi är på Färingsöanstalten och spelar bara kanske 45 min. Man kan spela på idrottshögskolan i SSIFs regi. Kostar runt en tusenlapp per termin om man inte är student, tror jag. (jag har spelat i tre terminer där)
Tack själv! Jag uppskattar att hitta ett sammanhang vid sådana sammanslutningar (fester), och jag tyckte att det var trevligt att få prata lite med dig också.
Skicka en kommentar