Jag har avbokat en tågbiljett (som jag inte hade återbetalningsskydd på) - 329 kr.
Och så har jag bokat en flygresa (annat datum).
Och så har jag ombokat en flygresa avgift 250 kr (annat datum).
Jag tycker ändå att det blev en helt ok slutnota på resa tur och retur (inkl av- och ombokningar) på 1572 kr. Jag är nöjd.
I övrigt har jag varit ganska trött och seg idag. Och ganska otaggad på det här med studier. (Existentiella lilla frågan: vad håller jag på med?) Hoppas att det vänder snart.
Men ikväll ska jag gå på bio med Anna. Kul!
Igår kväll led jag av något som jag tolkade som en kombinerad människotrötthet och människoabstinens. Mycket intressant...
tisdag, februari 24, 2009
måndag, februari 23, 2009
Gemenskap
Min helg har varit helt fantastisk.
Man märker att man saknat, när man träffar.
Jag har varit i Örebro och bott hos allra finaste Lisa. Jag har också träffat Natanael (och Matilda och Johan såklart - tack för mumsig köttgryta! - och för att ni är så fina). Natanael är en månad gammal. Då är man inte så stor. Men man vill saker. Det märker man. Det är stort att träffa små. För den lilla rymmer så mycket.
På fredagskvällen var Lisa och jag på pannkakskväll hos en vän till Lisa. Jag stekte pannkakor. Det var roligt. Lördag förmiddag fikade vi tillsammans med Matilda, Natanael och Helena (som också hälsade på i Örebro), och på kvällen hängde jag med Matilda o Johan o Natte (o så kom Lisa sen).
Bettan, Bettan... Vi måste ses en annan gång!
Söndagens gudstjänst var ingen gudstjänst utan den var ett bibelstudium. Det var bra. Om att Anden förhärligar Jesus - extremt kortfattat.
Jag har också (åter) landat i förvissningen om att jag inte tror på något ensamhetsideal. Ensam är inte stark, har aldrig varit och kommer aldrig att bli det. (Men viss reservation för att människor möjligen kan vara lite olika. ;) Och då menar jag inte främst två-samhet som motpol till en-samheten. Men att gå in i sig själv för att hitta sig själv tror jag inte på. Att gå in i sig själv för att möta den Gud som tagit sin boning i oss är en helt annan sak. Och självklart måste man lyssna till vad man själv vill, också. (Som ett förtydligande.) Det är i gemenskap som det finns liv - och där blir vi till. Med människor. Med Gud. Tillsammans.
Givetvis kan ensamheten också vara god. Ibland behöver man andas själv, för att se att också jag lever - och för att inte riskera förtrycka sig själv (eller att riskera acceptera en gemenskaps eventuella förtryck). Påtvingad ensamhet tror jag inte är sunt för någon. Vald ensamhet under kortare eller lite längre perioder kan däremot vara något mycket gott.
Jag förspråkar alltså att leva kollektivt. Typ. :) En-samheter och två-samheter och familjer tillsammans. Utan att det blir slutet sällskap, maktspel eller rivalitet. Kanske undviker man då risken att familjen blir en sluten enhet, där man tror att man måste kunna reda ut sina problem alldeles själv. "JAG kan, vi BORDE kunna" - att inte våga visa sin brist och svaghet.
Och ändå respektera integriteten - också i och för den egna relationen. Inte tvinga sig på. Men finnas där - stötta och söka stöd.
Demokrati i mindre frågor, kompromisser i större.
När jag kom hem från Örebro hängde jag en stund (lite håglöst) på en körövning. Sedan åkte jag vid halv nio mot Åkeshov för att vara med på en spelkväll. Spelkvällen höll dock på att transformeras till en pulkakväll, och jag beordrades att stanna vid Islandstorget. Där stod jag i en halvtimme. Det kan ofta bli sådär när man ska samordna saker. :) Sedan åkte vi (jag, Ellie, Hanna, Sara, Linda, Emelia, Elise och Johannes) pulka, snödäck och stjärtlapp i en backe i Blackeberg. Det var hur roligt som helst! Ellie hade tagit med ett par överdragsbyxor till mig, och det gick alldeles utmärkt!
Klockan elva insåg vi att vi borde börja dra oss hemåt. Vi vinkade av Johannes och gick till tunnelbanestationen. Jag försökte ringa SL för att se hur jag skulle ta mig hem (söndagskvällar är lite speciella), men det gick inte att ringa dit. Ellie föreslog att jag skulle sova hos dem, så det gjorde jag. Men jag hade lite svårt att sova för jag låg och tänkte på det här med gemenskap - och var bara väldigt glad. Och väldigt tacksam. För jag har många goda vänner. Mycket nåd.
Jag ska sträva efter att alltid ha en tandborste i väskan tror jag... In case of Emergency, liksom.
När jag skulle åka hem och Ellie in till stan i förmiddags, så läste Ellie på Citys löpsedel "fyra tips på ett lyckligare liv" och jag tänkte att jag redan hade koll på alldeles fantastiska recept på lycka. Samvaro och förundran!
Att ensam avnjuta snöväder med Jamie Cullum i öronen är mer förundran än samvaro. :)
Ellie och jag pratade lite kollektiv imorse. Hur man som familjer (och en-samma) skulle kunna leva så. Att ha både egna utrymmen och gemensamma. Tänk om det hade gått! Roligt. Svårt. - Såklart. Att leva tillsammans är svårt. Också.
Kanske får det vara olika perioder i livet. Och på olika sätt.
Kanske är jag bara idealistisk och knäpp (och något osammanhängande). Men jag känner mig lycklig. Och då är det väl.
Och just nu. Så är det faktiskt ganska skönt att vara ensam i lägenheten. Också.
Man märker att man saknat, när man träffar.
Jag har varit i Örebro och bott hos allra finaste Lisa. Jag har också träffat Natanael (och Matilda och Johan såklart - tack för mumsig köttgryta! - och för att ni är så fina). Natanael är en månad gammal. Då är man inte så stor. Men man vill saker. Det märker man. Det är stort att träffa små. För den lilla rymmer så mycket.
På fredagskvällen var Lisa och jag på pannkakskväll hos en vän till Lisa. Jag stekte pannkakor. Det var roligt. Lördag förmiddag fikade vi tillsammans med Matilda, Natanael och Helena (som också hälsade på i Örebro), och på kvällen hängde jag med Matilda o Johan o Natte (o så kom Lisa sen).
Bettan, Bettan... Vi måste ses en annan gång!
Söndagens gudstjänst var ingen gudstjänst utan den var ett bibelstudium. Det var bra. Om att Anden förhärligar Jesus - extremt kortfattat.
Jag har också (åter) landat i förvissningen om att jag inte tror på något ensamhetsideal. Ensam är inte stark, har aldrig varit och kommer aldrig att bli det. (Men viss reservation för att människor möjligen kan vara lite olika. ;) Och då menar jag inte främst två-samhet som motpol till en-samheten. Men att gå in i sig själv för att hitta sig själv tror jag inte på. Att gå in i sig själv för att möta den Gud som tagit sin boning i oss är en helt annan sak. Och självklart måste man lyssna till vad man själv vill, också. (Som ett förtydligande.) Det är i gemenskap som det finns liv - och där blir vi till. Med människor. Med Gud. Tillsammans.
Givetvis kan ensamheten också vara god. Ibland behöver man andas själv, för att se att också jag lever - och för att inte riskera förtrycka sig själv (eller att riskera acceptera en gemenskaps eventuella förtryck). Påtvingad ensamhet tror jag inte är sunt för någon. Vald ensamhet under kortare eller lite längre perioder kan däremot vara något mycket gott.
Jag förspråkar alltså att leva kollektivt. Typ. :) En-samheter och två-samheter och familjer tillsammans. Utan att det blir slutet sällskap, maktspel eller rivalitet. Kanske undviker man då risken att familjen blir en sluten enhet, där man tror att man måste kunna reda ut sina problem alldeles själv. "JAG kan, vi BORDE kunna" - att inte våga visa sin brist och svaghet.
Och ändå respektera integriteten - också i och för den egna relationen. Inte tvinga sig på. Men finnas där - stötta och söka stöd.
Demokrati i mindre frågor, kompromisser i större.
När jag kom hem från Örebro hängde jag en stund (lite håglöst) på en körövning. Sedan åkte jag vid halv nio mot Åkeshov för att vara med på en spelkväll. Spelkvällen höll dock på att transformeras till en pulkakväll, och jag beordrades att stanna vid Islandstorget. Där stod jag i en halvtimme. Det kan ofta bli sådär när man ska samordna saker. :) Sedan åkte vi (jag, Ellie, Hanna, Sara, Linda, Emelia, Elise och Johannes) pulka, snödäck och stjärtlapp i en backe i Blackeberg. Det var hur roligt som helst! Ellie hade tagit med ett par överdragsbyxor till mig, och det gick alldeles utmärkt!
Klockan elva insåg vi att vi borde börja dra oss hemåt. Vi vinkade av Johannes och gick till tunnelbanestationen. Jag försökte ringa SL för att se hur jag skulle ta mig hem (söndagskvällar är lite speciella), men det gick inte att ringa dit. Ellie föreslog att jag skulle sova hos dem, så det gjorde jag. Men jag hade lite svårt att sova för jag låg och tänkte på det här med gemenskap - och var bara väldigt glad. Och väldigt tacksam. För jag har många goda vänner. Mycket nåd.
Jag ska sträva efter att alltid ha en tandborste i väskan tror jag... In case of Emergency, liksom.
När jag skulle åka hem och Ellie in till stan i förmiddags, så läste Ellie på Citys löpsedel "fyra tips på ett lyckligare liv" och jag tänkte att jag redan hade koll på alldeles fantastiska recept på lycka. Samvaro och förundran!
Att ensam avnjuta snöväder med Jamie Cullum i öronen är mer förundran än samvaro. :)
Ellie och jag pratade lite kollektiv imorse. Hur man som familjer (och en-samma) skulle kunna leva så. Att ha både egna utrymmen och gemensamma. Tänk om det hade gått! Roligt. Svårt. - Såklart. Att leva tillsammans är svårt. Också.
Kanske får det vara olika perioder i livet. Och på olika sätt.
Kanske är jag bara idealistisk och knäpp (och något osammanhängande). Men jag känner mig lycklig. Och då är det väl.
Och just nu. Så är det faktiskt ganska skönt att vara ensam i lägenheten. Också.
söndag, februari 15, 2009
Gitarren och annat
Vi är periodare, gitarren och jag. Men när vi väl har våra perioder så verkar han stundtals (jag vill gärna personifiera honom) nästan magnetiskt på mig. Och så försöker jag ibland komma ihåg tips och sådant, men ofta spelar jag "som jag brukar", och är glad att jag är den enda som lyssnar.
Idag har jag spelat, typ pluggat och så har jag försökt skapa lite ordning. Det blir så mycket papper överallt från skolan o så, och jag har ingen pärm (vilket jag självklart borde införskaffa).
Och så hörde jag grannen stå vid mangeln ute i mellanrummet mellan lägenheterna, så då gick jag dit och pratade lite med henne och blev inbjuden till att titta på melodifestivalen. Det var trevligt. Sen har jag pratat med lite med Anna i telefon och spelat lite mer på gitarren.
Häromdagen träffade jag Ellie på tunnelbanan på väg hem från skolan där hela mitt studentarbetslag plus några till från klassen satt. Jag blev så glad av att se henne.
Igår hälsade jag på hemma hos Mirjam och spelade något avancerat "hela-hjärnan"-spel med henne och Lisa (som är med i samma cellgrupp som vi, och som går i Mirjams klass). Eller... det var kanske inte så avancerat egentligen, men övningarna var inte helt enkla. Jag hävdade till en början att min några år äldre hjärna stagnerat i utvecklingen när jag inte riktigt lyckades, men det visade sig att det åtminstone delvis gick att öva upp. Jag kan till och med tänka mig att spela det igen. Kvällen var även i övrigt mysig med kladdkaka o glass. :)
Och appropå före detta kombos... Som något slags statement (eller kanske inte), så hade jag på mig en tröja igår som jag fått av Bettan, och en som jag fått från Eva. Och idag hade jag på mig en som jag fått från lisa (ex-kombon och inte den ovan nämnda) och en annan som jag fått från Bettan. Jag lever i en form av mininostalgi, tror jag. :) Jag ikläder mig rollen som "den kollektivboende", fast jag inte är det... Det går bra. Jag saknar det bara ibland.
Imorgon så har församlingen årsmöte efter gudstjänsten. Det blir nog bra. Men jag hoppas att det inte håller på alltför länge. Jag behöver plugga lite mer nämligen - ska skriva en såkallad processtext till seminariet på måndag. På kvällen så är det Unga Vuxna i kyrkan, men det blir nog några timmar däremellan och efteråt. Det borde funka.
Idag har jag spelat, typ pluggat och så har jag försökt skapa lite ordning. Det blir så mycket papper överallt från skolan o så, och jag har ingen pärm (vilket jag självklart borde införskaffa).
Och så hörde jag grannen stå vid mangeln ute i mellanrummet mellan lägenheterna, så då gick jag dit och pratade lite med henne och blev inbjuden till att titta på melodifestivalen. Det var trevligt. Sen har jag pratat med lite med Anna i telefon och spelat lite mer på gitarren.
Häromdagen träffade jag Ellie på tunnelbanan på väg hem från skolan där hela mitt studentarbetslag plus några till från klassen satt. Jag blev så glad av att se henne.
Igår hälsade jag på hemma hos Mirjam och spelade något avancerat "hela-hjärnan"-spel med henne och Lisa (som är med i samma cellgrupp som vi, och som går i Mirjams klass). Eller... det var kanske inte så avancerat egentligen, men övningarna var inte helt enkla. Jag hävdade till en början att min några år äldre hjärna stagnerat i utvecklingen när jag inte riktigt lyckades, men det visade sig att det åtminstone delvis gick att öva upp. Jag kan till och med tänka mig att spela det igen. Kvällen var även i övrigt mysig med kladdkaka o glass. :)
Och appropå före detta kombos... Som något slags statement (eller kanske inte), så hade jag på mig en tröja igår som jag fått av Bettan, och en som jag fått från Eva. Och idag hade jag på mig en som jag fått från lisa (ex-kombon och inte den ovan nämnda) och en annan som jag fått från Bettan. Jag lever i en form av mininostalgi, tror jag. :) Jag ikläder mig rollen som "den kollektivboende", fast jag inte är det... Det går bra. Jag saknar det bara ibland.
Imorgon så har församlingen årsmöte efter gudstjänsten. Det blir nog bra. Men jag hoppas att det inte håller på alltför länge. Jag behöver plugga lite mer nämligen - ska skriva en såkallad processtext till seminariet på måndag. På kvällen så är det Unga Vuxna i kyrkan, men det blir nog några timmar däremellan och efteråt. Det borde funka.
tisdag, februari 10, 2009
söndag, februari 08, 2009
Konstiga reaktioner
Idag var det höga toner på gospelkörövningen.
Särskilt i första låten.
Jag fixade inte dem.
Sen var hela övningen förstörd.
Jag fattar inte varför.
Särskilt i första låten.
Jag fixade inte dem.
Sen var hela övningen förstörd.
Jag fattar inte varför.
måndag, februari 02, 2009
Helig, helig, helig
Någonstans i orden som jag inte riktigt kan förstå. Möter Han mig.
I det uttalade, jag vet att det är så, men fortfarande bortom allt.
Kan det vara så enkelt?
Att jag bara glömmer att tillerkänna Honom de orden som kanske inbegriper HELA Hans väsen.
Och när jag sedan minns.
Bortom och i allt annat Han är. Så är Han helig. Fullkomlighetens fantastiska. Fadern.
Och så vet jag inte vart jag ska göra av allting!
Minns. Lev. Bekänn.
Helig, helig, helig!
Ja, Gud, jag saknar Dig. Och längtar. Efter mer. Att förstå.
Om så bara lite mer. Av vem Du... är.
I det uttalade, jag vet att det är så, men fortfarande bortom allt.
Kan det vara så enkelt?
Att jag bara glömmer att tillerkänna Honom de orden som kanske inbegriper HELA Hans väsen.
Och när jag sedan minns.
Bortom och i allt annat Han är. Så är Han helig. Fullkomlighetens fantastiska. Fadern.
Och så vet jag inte vart jag ska göra av allting!
Minns. Lev. Bekänn.
Helig, helig, helig!
Ja, Gud, jag saknar Dig. Och längtar. Efter mer. Att förstå.
Om så bara lite mer. Av vem Du... är.
Fånerier!
Vem tänkte ut det här??? (vi har VFU denna vecka)
Jag tänker INTE åka till Frescati på konstiga tider för att skolan är korkad och lägger utlämningsdag under "praktik"-vecka. Jag och Anna ska försöka ta oss till skolan när vi slutat på våra VFU-förskolor på fredag kl 15... Men vi vet ju inte hur länge de har öppet. Bla bla bla...
"2.) Tentautlämningsdag i Konradsberg för första examinationsuppgiften som lämnades in den 16 januari är fredagen den 6 februari. Efter den 6 februari äger tentautlämning rum på studentexpeditionen Campus Frescati, Pedagogiska institutionen, Frescati Hagväg 24. Studentexpeditionen på Frescati Hagväg 24 har öppet måndagar kl 15.30-17, tisdagar 11-12 och torsdagar 11-12."
Jag tänker INTE åka till Frescati på konstiga tider för att skolan är korkad och lägger utlämningsdag under "praktik"-vecka. Jag och Anna ska försöka ta oss till skolan när vi slutat på våra VFU-förskolor på fredag kl 15... Men vi vet ju inte hur länge de har öppet. Bla bla bla...
Smått för nu
Två helt från varandra skilda konstateranden som för stunden kändes högst lämpliga:
1. Det är dumt, ja på gränsen till korkat, att titta på romantisk komedi när man tänkt plugga.
2. Mirjam är, liksom jag även tidigare i denna blogg påpekat, fantastisk! Läs bara detta... :)
1. Det är dumt, ja på gränsen till korkat, att titta på romantisk komedi när man tänkt plugga.
2. Mirjam är, liksom jag även tidigare i denna blogg påpekat, fantastisk! Läs bara detta... :)
torsdag, januari 22, 2009
Mindre vardagsbestyr
Ok. I natt drömde jag att jag klippte mig själv.
Om det där klippandet nu även gått på det undermedvetna så måste det verkligen vara på tiden.
Men att försöka själv känns lite riskabelt.
Kanske måste få pengarna från CSN (och ta mig tid till det) först...
CSN är för övrigt ett kapitel för sig själv!
Jag vet att jag borde ha fixat med att skicka in mina betyg från THS för längesedan, men det blev ju inte riktigt aktuellt förrän nu. Jag hade fyllt i allt det andra och skickat in, sen så fick jag svar ett tag senare att de saknade mina betyg från tidigare utbildning. Ja, just det. Hm. Så då var det bara att kopiera handlingarna och be grannarna skriva på (vidimera). Sen så skickade jag in både inscannade versioner (bildfiler skulle det vara), och med brev... Så jag tycker ju att de borde registerat dem nu. Hm. Ja, får se om det händer något idag. Jag kan ju inte heller skicka in studieförsäkran innan de gett mig rätt att få studiemedel... Spännande, det här!
Och eniro.se har äntligen förstått att jag bara bor på ett ställe! Det skulle kännas lite otäckt om man liksom förökades genom delning, och den ena stannade kvar på stället, medan andra delen flyttade... uhu... usch...
Om det där klippandet nu även gått på det undermedvetna så måste det verkligen vara på tiden.
Men att försöka själv känns lite riskabelt.
Kanske måste få pengarna från CSN (och ta mig tid till det) först...
CSN är för övrigt ett kapitel för sig själv!
Jag vet att jag borde ha fixat med att skicka in mina betyg från THS för längesedan, men det blev ju inte riktigt aktuellt förrän nu. Jag hade fyllt i allt det andra och skickat in, sen så fick jag svar ett tag senare att de saknade mina betyg från tidigare utbildning. Ja, just det. Hm. Så då var det bara att kopiera handlingarna och be grannarna skriva på (vidimera). Sen så skickade jag in både inscannade versioner (bildfiler skulle det vara), och med brev... Så jag tycker ju att de borde registerat dem nu. Hm. Ja, får se om det händer något idag. Jag kan ju inte heller skicka in studieförsäkran innan de gett mig rätt att få studiemedel... Spännande, det här!
Och eniro.se har äntligen förstått att jag bara bor på ett ställe! Det skulle kännas lite otäckt om man liksom förökades genom delning, och den ena stannade kvar på stället, medan andra delen flyttade... uhu... usch...
söndag, januari 18, 2009
Mellan kurser
Jag har haft en riktigt ledig helg.
Nya kursen börjar på tisdag.
Jag har inte tillgång till några böcker än.
Lugnt.
I fredags och igår var jag på kalas hos Anna (vän och klasskamrat) som fyllt 23 år. Singstar, I like.
Idag var min cellgrupp i New Life ansvariga för fikat, så då var jag där från klockan nio till två. Bra predikan, men jag har glömt vad den handlade om (klassiskt). Stundtals väldigt trött.
Efter att jag försökt motivera några att följa med mig ut och äta någonstans bjöd Michelle hem mig på lax- och spenatknytenrester som var hur goda som helst.
Halv fem skulle jag vara i kyrkan på samtalsgrupp (typ Betagrupp). Det var vår sista träff, så det kändes lite tråkigt. Har varit många bra samtal, och spännande och utmanande att höra olika tankar. Strax innan halv åtta gick jag hem och kände mig helt slut...
Just nu på nattduksbordet:
Nya kursen börjar på tisdag.
Jag har inte tillgång till några böcker än.
Lugnt.
I fredags och igår var jag på kalas hos Anna (vän och klasskamrat) som fyllt 23 år. Singstar, I like.
Idag var min cellgrupp i New Life ansvariga för fikat, så då var jag där från klockan nio till två. Bra predikan, men jag har glömt vad den handlade om (klassiskt). Stundtals väldigt trött.
Efter att jag försökt motivera några att följa med mig ut och äta någonstans bjöd Michelle hem mig på lax- och spenatknytenrester som var hur goda som helst.
Halv fem skulle jag vara i kyrkan på samtalsgrupp (typ Betagrupp). Det var vår sista träff, så det kändes lite tråkigt. Har varit många bra samtal, och spännande och utmanande att höra olika tankar. Strax innan halv åtta gick jag hem och kände mig helt slut...
Just nu på nattduksbordet:
Det jag har läst har varit väldigt bra.
Ser fram emot mer.
Ser fram emot mer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
