Insikter

Uppenbarligen har jag lätt för att bli betryckt. När man inte varit det på ett tag (månader eller kanske veckor eller till och med dagar) glömmer man liksom bort det, eller tror att man vuxit bort från det. Men det är förmodligen en del av mig. Men jag går inte och tänker på det jämnt. Det är bra. Nåd och så.

Liljors frömjöl är extremt gulfärgat trots att det ser rött ut. (Som saffran?)
När jag plockade bort mina fula (tidigare så vackra) vissnade liljor från den vita fönsterkarmen blev den sistnämnda väldigt gul. När jag sedan försökte torka bort det med bara vatten blev det betydligt värre. Men tack vare att jag hade ett allrengöringsspray gick det plötsligt väldigt lätt och ångesten la sig genast. Uppenbarligen är färgen i frömjölet inte vattenlöslig. Kan vara en lärdom om inte annat. När jag sedan åkte till jobbet var naglarna på högra handen charmigt gula, och diverse vackra fläckar på handryggen. Hade glömt att titta där. Det mesta var dock borta vid dagens slut. (inte hand och naglar förstås)

Fikusar (vet inte om de är benjamin eller citron) mår bra av att få fikusnäring. Särskilt när jorden varit totalt urlakad.

Hur i hela världen ska man kunna lära sig att hantera livet,

när livet inte är intresserat av att bli hanterbart?

Jag är fortfarande hel

Det var församlingsråd (styrelsemöte) ikväll.
Ibland känns det som jag håller på att gå sönder.
Inte för att jag inte litar på de andra, det gör jag, det är ett mycket bra råd.
Men det var det vi pratade om.
Det känns som att vi står på en knivsegg (som någon sa).
Undrar hur det går på församlingsmötet på söndag...

Gud, ta det här nu!!! *ett inbordes skrik*

Sömn är nog viktigt

Jag har sovit för lite på sistone. Ska skärpa mig.

Jag misstänker att det är därför jag har varit lite ledsen idag. För att jag är trött. Då blir man känsligare.

Men också för att jag faktiskt fann en anledning till att vara ledsen.

Att det ska vara så svårt för människor att förstå varandra.

Att det ska vara så svårt att förstå sig själv.

Den som är nyfiken får veta saker

Inte så spännande kanske... :)
Men jag ville faktiskt veta.

Åbrodd
Artemisia abrotanum
Compositae

Växtbeskrivning:
Åbrodd är en starkt
doftande flerårig växt som blir c:a 80 cm hög. Bladen är trådsmala. Den blommar
sällan på våra breddgrader.
Blommorna är gröna och mycket små. Den är nära
släkt med malörten men doften är en helt annan. Doften är sötaktig och påminner
om parfym.

Odling:
Åbrodd är en lättodlad växt.
Odlas i halvskugga till full sol. Då blir den vackrast. Jorden skall vara lätt,
torr och väldränerad.

Användning:
Används som brännvinskrydda, till doftpåsar och
kryddbuketter.

Faster Katarina

Jag ska bli bonusfaster!
Fredrik och Josefina väntar en liten en till mars -08...
Kära nån. :)
Grattis fina ni.

Jag antar att det är Fredrik som är fotografen.

Bilden är lånad från Fredriks o Josefinas blogg.

Tidsmiss?

Ojoj. Här gäller det att vara vaken.

Jag hade satt min väckarklocka på halv nio, eftersom jag skulle upp och baka ut ett bröd. Så startade jag datorn bara för att kolla mailen, och tyckte att det var konstigt att datorns klocka låg så mycket efter (att det var en hel timme reflekterade jag inte över). Jag försökte således uppdatera klockan över internet, till ingen nytta. Då slog det mig... tittade på min väggklocka igen, tittade på mobilen, och slutligen på min radiokontrollerade lilla digitala. Och när jag insett att den sistnämnde stämde med datorns tittade jag i min kalender. Såklart att sommartiden slutat. Så nu har jag en timme extra. :) Ganska skönt att jag slapp upptäcka det när jag kom till kyrkan, även om jag har tillräckligt nära för att kunna gå hem igen.

Klockan är bara nio och jag har varit uppe sen halv åtta. Tja. Ganska trevligt, även om jag inte skulle ha sagt nej till en extra timmes sömn.

Stora bloggdöden

...heter den Facebook, månne?

En liten fundering kring lunchtid en fredag då solen skiner med höstens begränsade värme.

Ett brev damp ner i min låda

Hej som du ser finns inget att oroa sig för i ditt huvud

Inte fysiskt i alla fall. :-)
Bra.

Kan man läsa en bok profetiskt?

Jag läste ut en bok häromdagen. Den var så... bra. Hela boken var som en talande sticka rakt in i vår kristna kultur, i och utanför kyrkan. Och jag älskade den. Klockren. Profetisk. (Gud låt det viktiga få fäste i mig.)

Läs den. Än en gång vill jag säga läs den.
Viskningar från katakomberna - skisser för en kristen motkultur av Magnus Malm

Och så kommer jag till Lovsång 07, och det handlade om i stort sett samma saker. Mike Pilavachi var helt fantastisk att lyssna till. Klar och tydlig och mycket humor och självdistans.

Om rätt offer/gudstjänst, tjänst för de små, att inte stänga in sig i kyrkan, att inte bli en del av den "jag vill ha"-kultur som vi så tjusigt inlemmas i m.m.

Och jag tänker: "Försöker du säga mig något här Gud?"

Ost funnen i brödlåda

Två saker kan jag konstatera i tacksamhet:

1. Den i morse nyöppnade osten har bara stått där i fem timmar och inte hela dagen.

2. Vad bra att jag var sugen på en nattmacka klockan elva på kvällen och faktiskt gav efter för hungern, och kunde befria den stackars osten från ihjälsvettningsrisken.

Jag ska strax gå och lägga mig.

Idag har jag köpt ett sidobord på Ikea. Det kostade sjuttio kronor mer än den hylla jag frestades att köpa (Billy, svart/mönstrad), men jag insåg när jag kände på Billypaketet att det inte skulle gå att frakta 35,5 kg på 2,05 m på en person (läs "Katarina") igenom Ikea (att ens få upp den på vagnen verkade svårt, gav upp utan att försöka), på två bussar och sedan 150 meters promenad för att komma till min dörr. Den var kanske för stor också, men det vet man ju inte förrän man har försökt. I och för sig behöver jag inte heller så många hyllor, så det var nog bra att det blev mitt lilla 10 kg alternativ i stället. Nu har min stereo en egen plats, mina datorhögtalare likaså (de var hemlösa innan, eftersom jag inte använder dem jämt). Man behöver knappt flytta på dem när man vill använda dem!